Forskning & Framsteg

Brexit hotar viktig svensk forskning.

Storbritan­nien är Sveriges viktigaste samarbetsp­artner inom forsknings­områden som medicin och flyg. Nu växer oron inför britternas Eu-utträde. Brexit kan slå mycket hårt mot svensk forskning.

- Av Marie Alpman

– Oavsett om britterna lämnar EU med eller utan avtal så kommer det att få konsekvens­er för svensk forskning.

Det säger Dan Andrée, chef för innovation­smyndighet­en Vinnovas kontor i Bryssel. På uppdrag av regeringen följer nu Vinnova och Vetenskaps­rådet hur Brexit påverkar forskninge­n.

Storbritan­nien är efter Tyskland det land som Sverige har flest samarbeten med i EU:S ramprogram för forskning. När det gäller medicin och hälsa är Storbritan­nien Sveriges viktigaste partner, liksom inom flygforskn­ing.

Det nuvarande ramprogram­met, Horisont 2020, har en total budget på motsvarand­e 80 miljarder euro och löper till slutet av 2020. Fram till dess har den brittiska regeringen garanterat att alla projekt ska få full finansieri­ng. Däremot är det osäkert vilken roll Storbritan­nien kommer att spela i nästa ramprogram, som förbereds för fullt. Enligt Dan Andrée är det redan tydligt att de brittiska representa­nterna inte är lika aktiva som tidigare.

– Man kan ju förstå att de inte står på barrikader­na. Från att ha varit väldigt dominerand­e så deltar de nu väsentligt mindre i diskussion­erna.

Därmed förlorar också Sverige en viktig allierad i förhandlin­garna om var EU ska lägga sina forsknings­pengar. Både Sverige och Storbritan­nien har stridit för att de i första hand ska gå till projekt med hög vetenskapl­ig kvalitet och inte till exempel fördelas regionalt.

– Det blir en svagare röst för excellent forskning och EU:S forsknings­politik ris-

kerar att förskjutas i en riktning som inte passar Sverige lika bra som tidigare, säger Jonas Gurell, analytiker på enheten för forsknings­politisk rådgivning på Vetenskaps­rådet.

Även ute på universite­t och högskolor finns en oro för vad Brexit kommer att betyda. I Lund har universite­tsledninge­n nyligen tagit fram en särskild handlingsp­lan för att stärka samarbetet med brittiska universite­t under de närmaste tre åren. I planen ingår till exempel att arrangera delegation­sresor för att fördjupa och skapa nya partnerska­p.

– Vi vill vara proaktiva och se till att våra studenter och forskare kan fortsätta att vistas i och samarbeta med Storbritan­nien även efter Brexit, säger Sylvia Schwaag Serger, prorektor på Lunds universite­t med ansvar för internatio­nella frågor.

Storbritan­nien är det land som studentern­a helst väljer för olika studentutb­yten och Lund har ett omfattande forsknings­samarbete med olika brittiska universite­t.

– Hela innovation­ssverige påverkas av Brexit och för oss är Storbritan­nien en otroligt viktig partner, säger Sylvia Schwaag Serger.

Redan nu syns tecken på att färre forskare och studenter söker sig till Storbritan­nien. Enligt siffror från Russell Group, en samarbetso­rganisatio­n för 24 ledande brittiska lärosäten, har antalet Eu-studenter minskat läsåret 2018/2019 efter många år av stadig uppgång. Störst är tappet bland forskarstu­derande, där antalet minskat med 9 procent.

Bland forskare på brittisk mark är osäkerhete­n stor om vad som kommer att hända framöver, säger svensken Henrik Melin, som forskar inom rymdplasma­fysik vid University of Leicester.

– Som europé i Storbritan­nien känns allt väldigt otryggt just nu. Ingen vet vad som kommer att hända.

Han kom till London 1996 för att studera astronomi och har bott och forskat i Storbritan­nien sedan dess, förutom en period på tre år i USA.

– Att det var så lätt att flytta inom EU gjorde att jag sökte mig hit. Det vore absurt om Storbritan­nien lämnade. Utan forsknings­pengar från EU skulle 30 procent av jobben på universite­ten försvinna.

För egen del känner Henrik Melin en viss oro eftersom hans treåriga anslag tar slut i mars – samtidigt som Brexit. För kommande treårsperi­od är han beroende av Eu-pengar från Europeiska forsknings­rådet.

– Det känns lite läskigt. Regeringen här har sagt att de ska fylla på med pengar, men hur det ska fungera rent praktiskt är det ingen som vet.

”Hela innovation­ssverige påverkas av Brexit och för oss är Storbritan­nien en otroligt viktig partner.”

 ??  ??
 ??  ??
 ??  ?? EU: S RAMPROGRAM FÖR FORSKNING Det nuvarande ramprogram­met för forskning och innovation kallas Horisont 2020. Det startade 2014 och löper till och med 2020. Den totala budgeten är på omkring 80 miljarder euro. År 2020 ska det ersättas av ett nytt ramprogram, Horisont Europa, som ska gälla från 2021 till 2027 och ha en budget på cirka 100 miljarder euro.
EU: S RAMPROGRAM FÖR FORSKNING Det nuvarande ramprogram­met för forskning och innovation kallas Horisont 2020. Det startade 2014 och löper till och med 2020. Den totala budgeten är på omkring 80 miljarder euro. År 2020 ska det ersättas av ett nytt ramprogram, Horisont Europa, som ska gälla från 2021 till 2027 och ha en budget på cirka 100 miljarder euro.
 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden