KÄNSLIGT SAMSPEL MELLAN NERVER OCH ROBOTPROTES

I slutet av förra året fick en 45-årig svensk kvinna en ny typ av viljestyrd handprotes, som kopplas ihop med hennes nerver för att ge både känsel och rörelseförmåga. Den är en vidareutveckling av den armprotes som vi skrivit om tidigare (F&F 4/2013), och den har betydligt bättre finmotorik. – Att fästa protesen vid underarmen i stället för överarmen är en utmaning, men ger oss också mycket större möjligheter, eftersom vi får tillgång till fler nerver och muskler att kommunicera med, förklarar forskaren Max Ortiz Catalán, som leder arbetet vid Chalmers laboratorium för biomekatronik och neurorehabilitering, där teknologin har utvecklats, i samarbete med företaget Integrum i Göteborg. Försök med tankestyrda proteser har gjorts runt om i världen under ett antal år. De spänns vanligen fast utanpå kroppen som vanliga proteser, och styrs med hjälp av elektroder fästa på huden. Forskarna i Göteborg opererar i stället in fästen och elektroder i kroppen. Elektroderna placeras vid muskler och nerver och titanfästen får växa fast i skelettet på ungefär samma sätt som tandimplantat i ett käkben. Det gör att protesen sitter bättre och att signalerna blir mer tillförlitliga, förklarar Max Ortiz Catalán. överförs Proteserna elektriskt har trycksensorer till nerverna. Patienten vars information får därför känselintryck från protesen – men inte lika detaljerade som från en verklig kroppsdel. – Känsel fanns inte alls med i vår första version. Det är svårt att använda sin protes utan känsel, att exempelvis veta hur hårt man ska hålla i något. Det räcker att försöka gå på ett ben som domnat för att inse det, säger Max Ortiz Catalán. Själva protesen kan faktiskt få känsligare fingertoppar än en riktig hand, förklarar han. Men än så länge går det inte att skicka så pass detaljerad information vidare till hjärnan. – Ska vi komma i närheten av känseln i en riktig hand så behövs en helt annan teknologi. Ett spännande förslag är optogenetik, att styra celler med ljussignaler. Men det ligger långt in i framtiden. Apropå framtiden – tror du att människor kommer att vilja byta ut friska kroppsdelar när proteserna blir mer avancerade? – Jag får redan sådana mejl från folk runt om i världen, säger Max Ortiz Catalán.

Efter operationen måste patienten träna upp skelettets styrka innan protesen kan börja användas. Benen i underarmen är försvagade efter många år utan belastning. Under tiden övar hon på att styra protesen i en simulator.