Tre sätt att ersätta gräsmattan

Svenska forskare har utvecklat flera alternativ till den vanliga, artfattiga gräsmatta som finns i våra parker och trädgårdar. Tanken är att de ska gynna den biologiska mångfalden och vara enkla att sköta.

inslag i tätortsmiljön som vägar och hus. Skulle det mot den bakgrunden kunna accepteras att en del grönytor omvandlas till vildvuxna ängar?

Det finns ett knep som kan användas, som kallas cues to care. Det går ut på att visa att en yta som kanske ser ovårdad ut, till exempel en nyanlagd örtgräsmatta eller en del av en park där gräset får växa högt, faktiskt sköts om.

– Man kan exempelvis klippa en tydlig, rak kant runt det höga gräset, eller klippa gångar så att man kan gå igenom det. Det går naturligtvis också att sätta upp skyltar med information om att ”här låter vi naturen komma tillbaka för den biologiska mångfaldens skull”, säger Marcus Hedblom.

Storbritannien är ett föregångsland i det här sammanhanget. Ett exempel är parken Queen Elizabeth Olympic Park i London, som invigdes 2012 i samband med att de olympiska sommarspelen hölls i staden. Den enorma parken innehåller ungefär 25 hektar anlagd ängsmark, bland annat flera måleriska ängar. Många av de gamla parkerna i Storbritannien har också blivit lite vildare på senare år. Det är numera vanligt att gräset bitivs får växa högt och blomma.

– Det är en enkel metod som sparar pengar. Effekten på den biologiska mångfalden är i och för sig ganska måttlig – det blir kanske mest hundkäx och smörblommor. Men det tillför ju något det med, säger John Lööf Green. Forskarna inom Lawn-projektet har undersökt hur den biologiska mångfalden varierar mellan kommunala kortklippta och högvuxna gräsmattor i Uppsala, Malmö och Göteborg. Det högvuxna gräset finns på platser där kommunerna dragit ner på skötseln för att spara pengar, exempelvis grönområden med förhållandevis få besökare och mark som snart ska bebyggas.

Som väntat var artrikedomen bland kärlväxter i de flesta fall högre i högvuxna gräsmattor än i kortklippta. Samma sak gällde för mängden blombesökande insekter som humlor, bin och fjärilar.

– Det visar att det finns en ganska stor potential för att öka biodiversiteten genom att bevara eller skapa ytor med högt gräs, säger Marcus Hedblom.

Man kan tycka att kommuner borde välkomna det högvuxna gräset, om inte annat av rent ekonomiska skäl. I exempelvis Göteborg kostar det 2,80 kronor per kvadratmeter och år att sköta en kortklippt gräsmatta. Kostnaden för att sköta om en ängsliknande gräsmatta är bara hälften. Men förvaltarna av städernas grönområden vill helst ha stora ytor med kort gräs, eftersom det förenklar skötseln. Träd, buskar, dammar och bänkar betraktas vanligtvis som hinder som försvårar gräsklipparnas framfart. Att behöva ta hänsyn till ytor med högvuxet gräs eller ängsliknande gräsytor är sällan populärt.

– Om ett projekt med alternativa gräsmattor ska lyckas måste hela förvaltningsorganisationen acceptera och förstå de nya metoderna, säger John Lööf Green.

Marcus Hedblom poängterar att städerna har en central roll när det gäller att bevara biologisk mångfald.

– Man kan ta skogsområdena i städerna och framför allt i kantzonerna av städerna som ett exempel. Det är förhållandevis artrika områden, eftersom det aldrig funnits några produktionsmål; de används enbart till att bevara biologisk mångfald och till rekreation. Därför finns det exempelvis fler lövträd och mer död ved i städerna än på landsbygden. Gräsytorna i städerna kan komma att fylla en liknande roll. De kan åtminstone i viss mån kompensera för förlusten av artrik ängsmark på landsbygden. l

”Det finns en ganska stor potential för att öka biodiversiteten genom att bevara eller skapa ytor med högt gräs.” Marcus Hedblom, forskare vid SLU i Uppsala

VANLIG GRÄSMATTA Består av ett fåtal gräsarter som aldrig får blomma, eftersom gräsmattan klipps upp till 20 gånger per säsong. Det ger en förhållandevis låg biologisk mångfald, en hög kostnad för skötsel samt omfattande utsläpp från parkmaskinerna. ÖRTGRÄSMATTA Består av ett 30-tal inhemska, fleråriga örter – inget gräs. Klipps två gånger per säsong och blommar från maj till och med september. Det blir en lågvuxen matta som gynnar den biologiska mångfalden och som håller för att gå på.

DEN SVENSKA ÄNGEN En blandning av inhemska, fleråriga örter och gräs – och om möjligt lövträd. Klipps en gång på sensommaren. Det ger en varierande höjd, en hög biologisk mångfald och är samtidigt ett sätt att värna de svenska ängsväxterna. MÅLERISK ÄNG Består av ettåriga, svenska örter – inget gräs. Ger en högvuxen färgprakt med lång blomningssäsong som gynnar mängder med insekter. Denna typ av äng måste sås om med jämna mellanrum.