För freden på Afrikas horn

Abiy Ahmed får fredspriset ”för sitt arbete med att uppnå fred och internationellt samarbete och särskilt för sitt avgörande initiativ att lösa gränskonflikten med grannlandet Eritrea”, enligt Nobelkommittén.

Abiy Ahmed blev premiärminister i Etiopien i april 2018. Han återupptog då fredssamtalen med grannlandet Eritrea. De har länge haft en relation av varken krig eller fred. Abiy Ahmed har lett normaliseringen av relationerna till Eritrea och de båda länderna undertecknade nyligen ett avtal som avslutade den 20 år långa gränskonflikten.

– Detta är underbart. Abiy Ahmed är ett mycket bra val av priskommittén – helt i linje med de ursprungliga intentionerna om vad fredspriset ska vara. Det säger Angela Muvumba Sellström, forskare i freds- och konfliktkunskap vid Uppsala universitet, som är expert på konflikter i Afrika.

Hon är inte förvånad över valet av pristagare.

– Det finns inte så många bra exempel på ledarskap som rör sig mot fred och demokrati – den globala trenden går ju i motsatt riktning. Så då är det värdefullt att visa på goda exempel.

Angela Muvumba Sellström påpekar att priset och freden betyder mycket för alla unga människor i Afrika.

– Abiy Ahmed är en ung ledare, 43 år gammal. Det betyder mycket att en så ung person prisas, säger hon.

Kriget mellan Etiopien och Eritrea hade sitt senaste svåra utbrott åren 1998–2000, då över 100 000 människor dödades. Omkring 1,5 miljoner eritreaner och 350 000 etiopier blev hemlösa under striderna.

Vad kan tänkas hota fredsprocessen i denna region?

– Det finns många, många flyktingar i regionen, säger Angela Muvumba Sellström. De är utsatta och visar på den övergripande instabiliteten i hela regionen. Många är unga och de vill ha arbeten och värdiga liv. Detta måste regeringarna i regionen ge dem. Alla människor behöver hopp. Det har inte många av flyktingarna.

Hon påpekar att Abiy Ahmed står inför flera utmaningar. Den liberala politik som han har infört öppnar också upp för mer debatt, och det kan medföra mer av konflikter baserade på etnicitet.

JOHN B. GOODENOUGH 97 år, är den äldsta person som fått ett Nobelpris. Han går fortfarande till labbet varje dag och är känd för sitt skratt som hörs långt ut i korridorerna.

STANLEY WHITTINGHAM 77 år, fick ofta kalla på brandkåren under utvecklingen av de första litiumbatterierna. Kortslutningar orsakade explosioner och bränder.

AKIRA YOSHINO 71 år, har sagt att han vill hålla ett annorlunda Nobeltal fokuserat på miljöfrågorna när han kommer till Stockholm i december.