Människan är chanslös mot maskinerna i ännu en tävlingsgren: Konsten att ställa rätt diagnos på hudförändringar. Tekniken kan rädda liv i kampen mot hudcancer – som drabbar fler än någonsin.
Jag fotograferar några födelsemärken på höger överarm med telefonen för att få dem undersökta. Jag har den typ av hud man bör hålla koll på – blek och med födelsemärken lite här och var.
Många oroar sig för hudcancer. Den allvarligaste formen – malignt melanom – är Sveriges snabbast ökande cancersjukdom. I år kommer den att drabba ungefär 4 500 människor, mer än fyra gånger fler än i början av 90-talet. Risken ökar om man är ljushyllt och ofta solar så mycket att huden blir bränd.
Om en leverfläck ändrar färg eller form, börjar klia eller blir sårig så är det en bra idé att få den undersökt. Om den är elak och blir kvar för länge är risken stor att cancerceller sprider sig och får fäste runt om i kroppen.
Det finns gott om appar som påstås kunna identifiera farliga födelsemärken med hjälp av artificiell intelligens, AI. Men risken är stor att resultaten är opålitliga. En färsk granskning av sex sådana appar – varav två är CE-märkta och därmed får säljas fritt inom EU – visar att ingen lyckades hitta alla fall av melanom och andra cancerformer.
Men det finns andra alternativ. Sajten modelderm.com ingår i ett forskningsprojekt som går ut på att lära AI att identifiera olika slags hudförändringar. Visserligen säger en röd varningstext att resultaten bara ska användas inom forskning, inte för att ställa diagnoser. Men sajten bygger på seriös vetenskap. Datorns bedömningar stämmer väl överens med vad mänskliga experter kommer fram till, enligt koreanska forskare som beskriver metoden i tidskriften Journal of Investigative Dermatology. Så jag laddar upp mina bilder.
Den första fläcken visar sig vara godartad. Algoritmen klassar den som en helt vanlig leverfläck. Sannolikheten för ett malignt melanom är noll.
Jag upprepar proceduren på en fläck lite längre ner på armen. Efter några sekunder anger algoritmen att det troligaste alternativet är en ofarlig pigmentförändring som är vanlig på kroppsdelar utsatta för mycket sol. Bra.
Men på nästa rad finns ett obehagligt ord: Basalcellscancer. Sannolikheten för den diagnosen är enligt datorns beräkningar 17 procent. Samma sannolikhet som att bli träffad av en kula i rysk roulett. Det känns angeläget att få fläcken ordentligt undersökt.
En av Sveriges främsta experter på att diagnosticera hudcancer heter Jan