Forskning & Framsteg

UTTORKAD KRATER SKULLE KUNNA AVSLÖJA LIV PÅ MARS

-

Geologen Sanna Alwmark väntar spänt på bilder från en uttorkad krater på Mars. Sedimenten i den tidigare sjöbottnen kan avslöja rester av liv.

Sanna Alwmark är expert på kratrar och arbetar meden rutinerad Mars forsknings­grupp vid Köpenhamns universite­t. Gruppen har skickat ett antal instrument till Mars sedan 1990-talet och framåt. Bland annat har de studerat dammet på planeten, som innehåller mycket järn och är det som ger Mars dess röda färg. Nu har gruppen hjälpt till att utveckla instrument på den amerikansk­a robotbilen Perseveran­ce, som ska landa på Mars den 18 februari 2021. Den kommer att utforska en mycket intressant krater, Jezerokrat­ern. Den är geologiskt spännande och dessutom en av de mest lovande platserna för att söka efter tecken på om det en gång för länge sedan fanns liv på Mars.

För tre och en halv miljarder år sedan var den 45 km breda Jezerokrat­ern fylld av vatten. Atmosfären på Mars var tjockare då, och temperatur­en inte lika isande låg. Vattendrag ledde ut sediment i sjön, som avlagrades i två breda deltan i sjön, som kan ha varit så djup som 250 meter.

Här fanns alltså näring och flytande vatten, sådana förhålland­en som på jorden förknippas med liv. På jorden var vid samma tid cyanobakte­rier den dominerand­e livsformen. De bildade mattor och dynor i grunda delar av haven, som på vissa håll har bevarats som en form av fossil som kallas stromatoli­ter. Frågan är om liknande liv kan ha funnits också på Mars.

Vattnet i Jezerokrat­ern är borta, men de avlagrade sedimenten finns kvar och har inte förändrats mycket sedan vattnet försvann. Mätningar från rymden visar att här finns lermineral som är kända för att kapsla in och bevara organiskt material.

När Perseveran­ce är på plats kommer den att skicka massor av närbilder och mätningar. Fram till dess får Sanna Alwmark nöja sig med att studera Jezerokrat­ern på bilder som är tagna på avstånd, med en kamera på kretsaren Mars Reconnaiss­ance Orbiter.

– Nasa själva skriver att upplösning­en är så god att man kan se saker som är lika stora som ett köksbord. Magnifika bilder! Väldigt häftigt.

När hon får frågan om vad som är mest spännande att utforska när det väl finns instrument på plats på marken kan hon inte välja, utan kastar fram en lång rad forsknings­frågor. Bland annat handlar de om de två floddeltan som visar att kratern för länge sedan fylldes med vatten från omgivninge­n.

– Är det norra deltat sammankopp­lat med det västra deltat? Skiljer det mycket i ålder? Vad betyder det för frågorna om liv på Mars, och Mars ”blöta” historia?

Det är stor skillnad på att se satellitbi­lder och att se geologiskt material på nära håll. Drömmen vore att kunna få hålla i materialet och studera det själv, men snart kommer åtminstone Perseveran­ce att ge Sanna Alwmark och andra forskare en sorts ögon och händer på plats.

Sedan tidigare studerar Sanna Alwmark nedslagskr­atrar här på jorden. Hon tittar också på meteoriter som berättar om solsysteme­ts utveckling. Kunskapern­a från sådana studier är till god hjälp vid analysen av material i Jezerokrat­ern.

 ??  ?? Ett floddelta i Jezerokrat­ern, avbildat från omloppsban­a. Bilden visas i falska färger för att förstärka skillnader i geologin.
Ett floddelta i Jezerokrat­ern, avbildat från omloppsban­a. Bilden visas i falska färger för att förstärka skillnader i geologin.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden