EN MODERN RESA TILL ARISTOTELES VÄRLD

Lars Werdelin är professor vid enheten för paleobiologi på Naturhistoriska riksmuseet.

”The Lagoon: How Aristotle Invented Science är en personlig resa till Aristoteles värld. Författaren Armand Marie Leroi, professor i evolutionär utvecklingsbiologi vid Imperial college i

London, tar avstamp i sina egna observationer av djurlivet i den lagun (därav titeln) där Aristoteles för 2 500 år sedan gjorde det som kan betraktas som de första vetenskapliga observationerna inom biologin. Sedan blir boken en resa genom Aristoteles filosofi och biologi, deras betydelse i vetenskapshistorien och deras fortsatta relevans än i dag.

Jag snubblade över boken i en bokhandel och köpte den på vinst och förlust, utan att veta mer om den än vad som stod i baksidestexten (sällan en bra köpguide). Bokens främsta styrka, som gör den läs- och minnesvärd, är att den lyckas minska tidsavståndet till Aristoteles och hans värld på ett påtagligt sätt, genom att inte vara en skrivbordsprodukt, utan ett resultat av författarens egna upptäckter på samma platser där Aristoteles gjorde sina. Det är ju svårt att utan vidare föreställa sig att de platser där Aristoteles uppfann vetenskapen fortfarande finns kvar, och att man där kan ’vara’ sin egen Aristoteles än i dag. På så sätt vävs nutid och dåtid, vetenskap och historia, kontinuitet och framsteg, samman på ett unikt sätt.”

Under en promenad på en strand ställer Yali en fråga. Han undrar hur det kommer sig att de vita har tagit med sig så mycket ”cargo” till Nya Guinea medan de svarta har så lite eget –alltså åtråvärda saker som kläder, mediciner, läsk och tändstickor.

Ja varför?

Jared Diamond, professor i medicin och geografi, utvecklar sitt svar på över 400 sidor i boken Vete, vapen och virus. Det är en hisnande historieskrivning som innefattar geografi, gener och mycket annat.

De vita människorna hade turen att hamna inom ett område där det är lätt att odla och domesticera djur och växter. Jordbruket gav ett försprång som än i dag präglar kulturer och maktförhållanden i hela världen.

– Jag har aldrig lärt mig så mycket av en enda bok, säger Peter Savolainen.

Han läste boken som doktorand och blev övertygad av det grundläggande argumentet: Kulturella skillnader som vuxit fram sedan människan började bruka jorden beror på kontinenternas geografi och skilda växt- och djurliv – snarare än på biologiska skillnader mellan folkslag.

Efter att boken kom ut år 1997 skrev Jared Diamond en sjusidig sammanfattning av sina idéer i tidskriften Nature. Den använder Peter Savolainen än i dag i sin undervisning.

– Men jag rekommenderar att man läser hela boken. Den är fantastiskt bra, även stilistiskt, säger han.

Boken har just kommit i en nyutgåva på Volante.