Hur påverkar it-prylarna klimatet?
Jag har funderat länge på hur mobiltelefoner, surfplattor, tv-apparater, datorer och så vidare påverkar vår miljö, och undrat varför det aldrig talas om det. Trådlös kommunikation sker ju via radiovågor, och radiovågor alstrar värme. Användandet ökar dessutom lavinartat. Hur påverkar detta klimatet?
/Annika Silander Hökerberg
Informations- och kommunikationsteknik påverkar mycket riktigt klimatet. Tillsammans med digitala medier och underhållning står den för omkring 2,6 procent av global klimatpåverkan. Samtidigt ger tekniken också positiva effekter som minskar klimatpåverkan i andra sektorer, som att underlätta energieffektivisering och automatisering.
Klimatpåverkan från informations- och kommunikationsteknik beror dock inte på radiovågorna, utan på den stora elanvändningen. El används både när vi använder internet, när utrustningen står i vänteläge och vid tillverkningen av utrustningen. Elen framställs ofta ur fossila bränslen som resulterar i utsläpp av växthusgaser. Nordisk elproduktionhar relativt låga utsläpp jämfört med det europeiska genomsnittet eller USA, men internetanvändning i Sverige bidrar till elanvändning även vid datacenter utomlands. Genom effektivare elanvändning i datacenter och mer klimatsmart el så kommer klimatpåverkan troligen att minska i framtiden.
De radiovågor som används i trådlös teknik har liknande våglängd som i mikrovågsugnar, men tekniken är designad för att använda så lite energi som möjligt. Radiovågorna från en wifi-router ligger på omkring 0,1 – 1 watt jämfört med en mikrovågsugn, som ligger på omkring 1 000 watt. Uppvärmningen av en lägenhet i Sverige motsvarar drygt 900 watt, som genomsnitt över året – alltså jämförbart med en mikrovågsugn på kontinuerlig full effekt
Både routerns och mikrovågsugnens effekt är dock minimal jämfört med den uppvärmning som pågår till följd av att människan har ökat mängden växthusgaser i atmosfären. I energimått motsvarar den en effekt på omkring 2,5 watt per kvadratmeter över jordytan (så kallad strålningsdrivning). Det innebär totalt omkring 1 300 000 000 000 000 watt eller motsvarande att varje person på jorden kör 170 mikrovågsugnar kontinuerligt på full effekt.
/Johannes Morfeldt, forskare i fysisk resursteori, Chalmers tekniska högskola
Månens bana kring jorden har en omloppstid på cirka 27 dagar och 8 timmar. Eftersom jorden och månen tillsammans samtidigt rör sig kring solen tar det lite längre än en omloppstid för månen att återkomma till en viss fas gentemot solen, till exempel från en fullmåne till nästa. Denna så kallade synodiska period är i genomsnitt runt 29 dagar och 13 timmar.
Detta innebär att månen förskjuts på himlen med i genomsnitt en knapp timme om dagen. Som frågeställaren noterat sker dock denna förskjutning inte jämnt, utan med kraftiga variationer. Orsaken är en rad asymmetrier, såväl i månens och jordens rörelser som i betraktarens placering. Månens bana följer inte jordens lutning, utan har en egen. Den rör sig upp till 28° norr respektive söder om ekvatorn. Såväl månen som jorden rör sig också i elliptiska banor vilket innebär att både deras hastigheter och inbördes avstånd varierar. Dessa faktorer samverkar på ett intrikat sätt, så att månen sedd från jorden får lite varierande hastighet och riktning över himlen, och därmed också varierande upp- och nedgångs
tider vid horisonten. Effekten en viss dag blir helt olika på olika platser på jorden. Variationerna är mer markanta långt från ekvatorn, till exempel i Sverige. Det beror på att månen stiger och sjunker rakare mot horisonten nära ekvatorn, och i snävare vinkel hos oss.
/Markus Janson, professor i astronomi, Stockholms universitet
Är inte det märkligt? Tänk vilken enorm fördel för samhället det skulle vara! Finns det forskning inom området?
/Thomas Hålldén
Det har forskats om lögnens psykologi under 40 år. En slutsats är att det är svårt att avgöra om en person ljuger eller talar sanning. Många, däribland en del poliser, tror att de kan avslöja lögnare genom kroppsspråket. Men forskningen visar på motsatsen – det finns inte några säkra ledtrådar i kroppsspråket. Ett bättre sätt är att lyssna på vad personen säger. Genom att ställa frågor strategiskt kan poliser förbättra sin förmåga att avslöja misstänktas lögner.
I många länder används polygrafen som lögndetektor. Den mäter psykofysiologiska förändringar vad gäller blodtryck, svettningar i händerna etc. Men inte heller polygrafen är någon säker väg mot sanningen; det är till exempel förrädiskt lätt att förväxla naturlig nervositet med tecken på lögn.
Det är lätt att rada upp fördelar som skulle följa om alla lögner lätt kunde avslöjas. Men också ett sådant mynt har en baksida. Vår öppna, sociala sida har varit avgörande för vårt släktes överlevnad, och vi glömmer lätt betydelsen av den strategiska, manipulativa sidan. Om våra förfäder pekat ut de bästa jaktmarkerna för första bästa förbipasserande hade alla svultit och ingen överlevt. Din vän är glad över sina nya färgglada slingor i håret – kanske bäst att nicka glatt trots det kompletta haveriet? En beväpnad galning frågar vilken biosalong som just nu har flest besökare – personalen lyckas lura in honom i en tom salong där han kan gripas. Utan lögn, inga hjältar.
/Pär Anders Granhag, professor i psykologi, Göteborgs universitet
”Vår öppna, sociala sida har varit avgörande för vårt släktes överlevnad, och vi glömmer lätt betydelsen av den strategiska, manipulativa sidan.”