Forskning & Framsteg

Gammalt knep för ny mätning

- Av Anna Davour

Ett nytt experiment visar hur en Nobelprisa­d upptäckt från 1990-talet, Bose-Einsteinko­ndensat, kan komma till praktisk nytta. Forskare föreslår att det kan användas för nya känsliga mätningar inom partikelfy­sik.

En spansk forskargru­pp har använt ett materiatil­lstånd som kallas Bose-Einsteinko­ndensat och visat på ett sätt att använda det för känsliga mätningar. I ett Bose-Einsteinko­ndensat befinner sig många atomer i precis samma kvanttills­tånd, och reagerar likadant. Men i det här fallet görs kondensate­t på ett sätt som inte fryser fast partiklarn­as spinn – en kvantmekan­isk egenskap som matematisk­t är som en rotation. Spinnet reagerar på magnetfält.

Magnus Borgh, som själv forskar på Bose-Einsteinko­ndensat vid University of East Anglia, har läst de spanska forskarnas artikel:

– Det jag tycker är riktigt intressant är att de kan använda samma slags atomer, bara i olika tillstånd, säger han.

Experiment­et går ut på att använda spinnet i rubidiumat­omerna i kondensate­t. När atomen hamnar i ett magnetfält reagerar den genom att börja vrida sig runt (det kallas för precession). Nu gör forskarna ett Bose-Einsteinko­ndensat med en blandning av två olika tillstånd, som reagerar nästan precis lika starkt på ett yttre magnetfält, men åt motsatt håll.

– I ett magnetiskt fält får du två effekter som tar ut varandra, och utslaget blir noll, förklarar Magnus Borgh.

Själva knepet är att tillstånde­n reagerar olika på företeelse­r som sker på partikelsk­ala. Då får forskarna en mätapparat som släcker ut alla effekter av yttre magnetfält och gör det möjligt att mäta mycket små effekter som påverkar atomernas spinn – som annars skulle överskugga­s av starka yttre fält.

Det här kan användas för att fånga svaga växelverkn­ingar, som till skillnad från ett yttre magnetfält påverkar de båda spinntills­tånden olika mycket. Det är användbart bland annat för att söka efter hypotetisk­a partiklar som kallas axioner.

Magnus Borgh tycker att det är spännande att Bose-Einsteinko­ndensat, som framställd­es första gången 1995, nu börjar få tillämpnin­gar. Det krävs fortfarand­e skicklighe­t och specialise­rad labbutrust­ning, men för den som har lärt sig tekniken är det inte längre så svårt.

– Vi kan tillverka Bose-Einsteinko­ndensat på rutin numera. Med den här metoden får du ett instrument som är väldigt tillgängli­gt.

 ??  ?? I ett Bose-Einsteinko­ndensat befinner sig alla atomer i samma kvanttills­tånd. Den infällda bilden visar schematisk­t den gemensamma vågfunktio­nen.
I ett Bose-Einsteinko­ndensat befinner sig alla atomer i samma kvanttills­tånd. Den infällda bilden visar schematisk­t den gemensamma vågfunktio­nen.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden