OSKAR OCH MATTIS BYGGDE SAJT FÖR SAMVERKAN

Det finns äldre ensamma som inte får gå ut. Det finns unga som vill hjälpa till. Hur ska de nå varandra på ett så säkert sätt som möjligt?

När pandemin var ett faktum ville Oskar Kancans Envall göra något.

– Både jag och min bror Mattis jobbar med webb. Jag ringde honom och han kallade in sin kompis Simon Ström och så var vi igång.

En arbetstung helg senare hade de byggt sajten karantansamverkan. se som är så enkel att ovana äldre i karantän kan förstå den, och där de hjälpsökande har full kontroll över vem som ska hjälpa dem med vad.

– Det var intensivt, men när vi såg hur människor började logga in och koppla ihop sig med varandra blev vi exalterade.

Lika roligt var det när andra spontant hörde av sig och erbjöd sig att bidra.

Och nu då? Oskar medger att jobba med sajten ger inte längre lika starka kickar, men tanken är att den ska få vara kvar så länge någon använder den.

– Vi stjäl en stund då och då till underhållet. Just nu är 1 000 registrerade som vill hjälpa till.

det vet vi, men för att ett sådant beteende ska vara hållbart gäller det att det man gör känns meningsfullt och att man har koll på sig själv och sina energireserver. Annars finns det risk att man blir utmattad, utvecklar en okänslighet, till och med cynism, mot andras svårigheter – och att man stänger av sin medkänsla.

För det är ju inte så enkelt som att vi bara har medkänsla inom oss. Granne med den känslan finns förmågan att skada och känna skadeglädje. Det har professor Tania Singer vid Social neuroscience lab vid Max Plancksällskapet i Berlin undersökt närmare. När hon och hennes forskarteam instruerade försökspersonerna att inbilla sig att de höll på fotbollslaget FC Basel utvecklade de en stark medkänsla med sina ”lagkamrater” när de utsattes för smärta, medan de var okänsliga, eller till och med njöt, när ”medlemmar” från motståndarlaget FC Zürich var med om samma sak.

Både Tania Singer, Walter Osika och Daniel Västfjäll är engagerade i forskning för att utforska om det går att utveckla medkänslan.

– I ett forskningsprojekt tillsammans med Lunds universitet, berättar Walter Osika, studerar vi om man med hjälp av olika träningsmetoder kan öka sin medkänsla och på så sätt både öka prosocialt beteende, att stötta andra och att leva mer hållbart.

– Bästa sättet att utveckla empati är att utföra empatiska handlingar, säger Daniel Västfjäll. Få den där upplevelsen av att det här känns ju bra. Och efter pandemin, då många hjälpt varandra, har vi förhoppningsvis ökat förmågan till altruism i samhället. I bästa fall kan vi då också utvidga den till att inte bara gälla en tillfällig pandemi som covid-19, utan också till det långsiktiga projektet att tillsammans värna vår gemensamma miljö.