Ny plan ska rädda flodpärlmusslan
Varje län ska skydda minst två nya vattendrag för att rädda den starkt hotade flodpärlmusslan. Det är ett av förslagen i en ny åtgärdsplan.
Flodpärlmusslan är rödlistad, och klassad som starkt hotad. För att rädda musslan har Havs- och vattenmyndigheten tagit fram en ny åtgärdsplan.
Ett handfast förslag är att varje län ska skydda minst två nya vattendrag med flodpärlmusslor och restaurera minst fyra vattendrag. Dessutom kan det bli aktuellt att revidera vissa skötselplaner för naturreservat så att flodpärlmusslans krav tillgodoses.
Sverige har ett stort ansvar för musslans bevarande. Hela 75 procent av alla europeiska bestånd finns i Sverige, Norge och Finland.
– Man beräknar att föryngring endast förekommer i en tredjedel av de kvarvarande flodpärlmusselbestånden, säger Michael Diemer, som är utredare på Havs- och vattenmyndigheten.
Flodpärlmusslan har höga krav på vattnet den lever i. Den behöver syrerikt, näringsfattigt och klart vatten med ett pH-värde på över 6,2.
– Rent generellt kan man säga att ju längre norrut man letar, desto friskare bestånd hittar man.
Den förra åtgärdsplanen kom 2005. Kunskapen om artens generella ekologi och förekomst har ökat sedan dess. Man har bland annat undersökt den genetiska variationen inom och mellan musselbestånden. Analyserna indikerar att musslorna i de södra och mellersta delarna av landet i stora drag tillhör tre genetiska grupper, som har sina huvudsäten i Blekinge, Småland och området kring Vänern. Västernorrlands bestånd är närmare släkt med musslor i norra Finland och nordvästra Ryssland.
Sveriges flodpärlmusslor härstammar alltså från flera regioner. Analyserna visar också att man inte kan utgå från att stora bestånd har en hög genetisk variation, en insikt som är betydelsefull för bevarandearbetet.
Musslans larver lever som parasiter på öring, och är beroende av friska fiskbestånd för att kunna fullfölja sin livscykel.
Forskning från Norge visar att flodpärlmusslorna där i viss mån anpassat sig till att använda lax som värdfisk. Det finns också indikationer på att vissa bestånd i Sverige har gjort samma sak.
– Det är helt klart så att öringen är den viktigaste värdfisken för musslorna i Sverige men det kan ändå vara värdefullt att undersöka om det finns musslor som utnyttjar lax även i vårt land, säger Michael Diemer.
Så mycket har Sveriges utsläpp av växthusgaser minskat sedan 1990. Uppvärmningen av bostäder och lokaler blir allt grönare, vilket är en viktig orsak till minskningen. Utsläppen från hushållssopor har också minskat kraftigt. Det beror på att soporna förbränns eller rötas till gas, i stället för att ruttna på en tipp.