När visioner blir verklighet
Den som blir sjuk får feber. Kanske ont i halsen. Eller får huvudvärk och lös mage. Ibland håller det på i en vecka och inte sällan misstas det för en släng av influensa. De som drabbas är ofta barn under fem år. De flesta som blir smittade av polio vet inte om det. Men för en del leder sjukdomen till förlamning eller döden. För 30 år sedan dog eller förlamades 350 000 barn per år. I slutet av augusti kom beskedet att polio nu är utrotat på hela den afrikanska kontinenten. En stor seger för forskare, sjukvårdspersonal, politiker och finansiärer. Det går att besegra smittor. Och det går att övervinna ignorant motstånd. Men det kan ta mycket lång tid.
Polio är i dag i praktiken försvunnet från i stort sett hela världen, men finns kvar i bland annat Afghanistan och Pakistan. Poliovaccinet introducerades 1955 och i Sverige inleddes massvaccination 1957.
År 1977 förklarades Sverige vara smittfritt. Sedan 1988 har The Global Polio Eradication Initiative arbetat för att utrota polio. I deras regi har över 20 miljoner frivilliga vaccinerat över 2,5 miljarder barn och ungdomar. Många gånger har de riskerat sina liv och också dödats under arbetet. Motståndet har varit stort i flera länder, som till exempel i Nigeria, och är det fortfarande i bland annat delar av Pakistan. Motståndarna sprider rykten, som att det är USA och dess allierade som kommer till byarna med vaccin, ett vaccin som inte skyddar mot polio, utan påstås göra barnen sterila. Fake news och desinformation.
Polio är ännu inte utrotat på jorden och arbete återstår. Men tillsammans har alltså stater, företag, forskare, läkare, sjuksköterskor och miljoner frivilliga lyckats med något som verkade näst intill omöjligt för 30 år sedan.
Å andra sidan finns det mycket i dag som för de flesta människor skulle ha tett sig som science fiction för bara 30 år sedan (läs mer om kopplingen mellan science fiction och verkligheten på sid 36). Ansiktsigenkänning är ett exempel, en teknik som just i år oftare har kommit på tal, bland annat som en metod för smittspårning. Använd för det ändamålet verkar tekniken tjäna oss människor. Och när svenska polisen nu har fått rätt att använda ansiktsigenkänning i visst polisarbete är det också bra. Samtidigt har flera stora bolag valt att stoppa sin teknikutveckling, eftersom det finns en rad rättsliga och etiska frågor som man ännu inte har löst. ”Vem ser dig?”, är en viktig fråga, läs mer på sid 30.
Ungefär 160 000 människor lever i dag med någon sorts demenssjukdom. Den vanligaste diagnosen är alzheimer som drabbar långt fler kvinnor än män. Men trots detta har forskningen fram till för bara tio år sedan knappt tagit hänsyn till kön. Nu pågår mycket forskning kring kvinnor och alzheimer och kanske finns det samband mellan klimakteriet, östrogen och alzheimer. Forskarna vet inte än, men på sid 44 kan du läsa en del om de teorier som finns kring klimakteriet och alzheimer. I nästa nummer skriver vi om hur långt forskningen har kommit kring diagnostiken av Alzheimers sjukdom – svensk forskning som kan bli helt avgörande för många miljoner människor. Och vem vet, om 30 år kanske demens är ett minne blott.