Grön vätgas ska rädda klimatet
Förnybar vätgas har seglat upp som en räddare av klimatet. I sin nya vätgasstrategi vill EU se mångmiljardinvesteringar i produktion av grön vätgas. Ett nytt forskningscenter ska samla den svenska vätgasforskningen.
EU:s ambition är ett klimatneutralt Europa till 2050. En nyckel i omställningen är grön vätgas som tillverkas av el från vind och sol. I sin nya vätgasstrategi hoppas EU-kommissionen på mångmiljardinvesteringar och massor av nya jobb när produktionen av grön vätgas skjuter fart.
I dag tillverkas nästan all vätgas av fossil naturgas. Den används framför allt i oljeindustrin och den kemiska industrin för att tillverka ammoniak och metanol.
Grön vätgas görs i stället genom att spjälka vatten genom elektrolys. Om processen drivs med förnybar el blir vätgasen
”grön” och enda utsläppet när den används är vatten. Förhoppningen är att den gröna vätgasen ska ställa om industrier som annars har svårt att bli fossilfria. Stålindustrin är ett exempel. I Sverige har företagen SSAB, Vattenfall och LKAB nyligen invigt en pilotanläggning, för att ersätta koks och kol i masugnarna med grön vätgas tillverkad av vindkraftsel. Vätgas i bränsleceller kan också bli lösningen för att ställa om tunga fordon, fartyg och flyg. Tidigare i år presenterade lastbilstillverkaren Volvo en satsning på bränsleceller tillsammans med tyska Daimler.
En annan fördel är att vätgas kan användas för energilagring. När sol och vind ger mer el än vad som behövs kan överskottet lagras i form av vätgas.
Länder som Japan, Sydkorea och Tyskland har presenterat egna vätgasstrategier. Även i Sverige börjar intresset för vätgas att vakna från att tidigare varit ganska svalt. På Kungliga tekniska högskolan, KTH, i Stockholm leder Göran Lindbergh, professor i elektrokemi, ett nytt forskningscentrum som med 50 miljoner kronor från Stiftelsen för strategisk forskning ska ta ett samlat grepp om den svenska vätgasforskningen, från produktion och lagring till användning.
För det finns en rad problem som behöver lösas innan drömmen om den gröna vätgasen som klimaträddare kan bli verklighet. Dagens elektrolysörer är till exempel för dyra och inte anpassade till storskalig drift som dessutom varierar med vädret.
– De måste klara sol- och vindenergins svängningar. För att komma ner i pris behövs också nya typer av membran och katalysatorer utan exotiska metaller, säger Göran Lindbergh.
Detta är en av utmaningarna som fors
Beroende på hur vätgasen tillverkas kallas den grå, blå eller grön.
Tillverkas av fossil naturgas. I dag den vanligaste och billigaste metoden, men orsakar koldioxidutsläpp.
Tillverkas av fossil naturgas men koldioxiden fångas in och antingen lagras eller används som råvara i andra processer.
Tillverkas genom elektrolys av vatten med hjälp av förnybar energi.