Galaxerna som vaknade igen
Universums minsta galaxer förlorade för länge sedan förmågan att bilda nya stjärnor. Men efter några miljarder år har några lyckats tända en ny generation.
Om gasen som fyller rymden är för varm – om partiklarna i gasen rör sig för fort – kan den inte samlas i tillräckligt täta moln för att kunna bilda stjärnor. När den första generationen stjärnor började lysa värmdes kall gas upp och joniserades. Det påverkade särskilt dvärggalaxer som innehöll mycket lite gas, och då kunde nya stjärnor inte längre uppstå. Det här är bakgrunden till en ny studie.
1 | Vad upptäckte ni?
– De flesta dvärggalaxer vi ser innehåller bara gamla stjärnor. Men det finns några undantag. Hur får de nytt bränsle? Vi simulerade dvärggalaxers utveckling från universums början till i dag, och hittade en mekanism som tillåter små galaxer att återupprätta stjärnbildning. Vissa dvärgar kan långsamt dra till sig ny gas. När tillräckligt mycket har ansamlats kollapsar de under sin egen tyngd och stjärnbildningen återstartas på en låg nivå som liknar den som har observerats i vissa dvärggalaxer.
2 | Varför är dvärggalaxer intressanta?
– För mig handlar det intressantaste med dem om mörk materia. Vi trodde att vi visste ungefär vad mörk materia är, och letade – men kunde inte hitta den. Nu gäller det att leta så att säga under varje sten. Om den mörka materian är mycket olik vad vi förväntar oss, kommer det att ha observerbara konsekvenser för dvärggalaxerna – för hur många som finns, och hur stjärnorna rör sig i dem. Jag vill förstå hur dvärggalaxer bildas för att använda dem som testverktyg för mörk materia.
3 | Vilken roll har simuleringar för astrofysiken?
– Jag skulle säga att det är helt nödvändigt. För att förstå vad vi ser behöver vi modellera vad det är. Nu har astrofysiken kommit långt, och modelleringen är en nyckeldel i arbetet. Simuleringarna är extremt komplicerade.