Sjuk biskop daterar om tuberkulos
2018 dog 1,5 miljoner människor i tuberkulos, en sjukdom som följt oss genom historien. Nu visar dock en skånsk mumie att sjukdomen är yngre än man trott.
I drygt 330 år har biskopen Peder Winstrups välbevarade mumie legat begravd i Domkyrkan i Lund. När han skulle flyttas från sin krypta till kyrkogården tog forskare från Lunds universitet tillfället i akt att göra en vetenskaplig undersökning av kvarlevorna. Den visade på ärrvävnad i lungorna som kan uppstå vid tuberkulos – och mycket riktigt innehöll den tuberkulosbakterier, vars arvsmassa dessutom var extremt välbevarad.
– Det var då vi insåg att ”Okej, det här har större potential än att bara ställa en diagnos”, vilket var jättespännande, säger Torbjörn Ahlström, professor i historisk osteologi vid Lunds universitet.
Med en genetisk analys kunde forskarna bekräfta en teori från de senaste åren: att tuberkulos är cirka 64 000 år yngre än de 70 000 år som tidigare föreslagits. Då bakterier förändras över tid kan takten räknas ut genom att jämföra olika nedslag i sjukdomens historia med varandra. Takten möjliggör slutsatser om ungefär när sjukdomen tidigast kan ha börjat smitta människor i stor skala. Peder Winstrups tuberkulos jämfördes med mumier från Peru och Ungern.
Metoden fungerar inte med endast nutida tuberkulosbakterier, som teorin om sjukdomens 70 000-åriga ålder bygger på. I brist på gamla bakterier har man ingenting konkret att jämföra med bakåt i tiden, utan måste till större del använda modeller och antaganden för att rekonstruera hur bakterierna kan tänkas ha utvecklats över tid, vilket ökar felmarginalen.
En del av studierna som tidigare påstått sig visa tuberkulosrester betydligt äldre än 6 000 år har ifrågasatts, bland annat på grund av bristfällig mätteknik.
– Man kan inte riktigt lita på de tidigare studierna. Metoden i studierna som kommer nu ger däremot mycket bättre upplösning, säger Torbjörn Ahlström.
Den gedigna studien till trots är det svårt att generalisera resultaten till modern tid. Orsaken är antibiotika, som bakterier behövt anpassa sig till och i många fall blivit resistenta mot. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Genome Biology.