RESISTENSEN SYNS I GENERNA

En molekylär markör är en kort dnasekvens som kan kopplas samman med en viss egenskap. Molekylära markörer har en stor betydelse inom växtförädling; de kan visa om en önskvärd egenskap (eller en oönskad egenskap) har överförts till frön eller plantor efter en korsning. Man behöver alltså inte odla upp växterna till full storlek för att påvisa detta.

Jan Stenlid, professor vid Institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi vid Sveriges lantbruksuniversitet, ingår i ett forskarteam som har undersökt om en molekylär markör som har använts i tidigare studier kan visa om gotländska askar är resistenta mot askskottsjuka. Forskarna utgick från askar som såg friska ut och som växte tillsammans med döda eller döende artfränder.

Genetiska analyser visade att den molekylära markören som skulle påvisa resistens fanns hos 85 procent av askarna som såg friska ut, men den dök också upp hos 40 procent av askarna som var uppenbart sjuka.

– De här initiala resultaten är lovande men det är uppenbart att vi måste hitta flera markörer så att precisionen i analyserna kan förbättras.

Jan Stenlid och Michelle Cleary ingår i ett svenskt forskarteam som har letat efter nya molekylära markörer för resistens mot askskottsjuka med en metod som kallas next generation sequencing. Den gör det möjligt att analysera stora mängder dna på kort tid.

Forskarna hittade en lovande molekylär markör i en gen som kodar för ett proteinnedbrytande enzym som kallas subtilisin. Den här sortens enzymer har visats vara viktiga för växters förmåga att försvara sig mot patogener.

I den här studien analyserade forskarna endast 1 procent av askens arvsmassa. Det finns alltså goda möjligheter att hitta flera molekylära markörer genom att utöka de genetiska analyserna.

De första fallen av askskottsjuka i Sverige upptäcktes 2001. I dag anses i stort sett alla askar vara smittade. Trots det väcker de nya rönen hopp. Kanske går det fortfarande att rädda asken och därmed alla de arter som är beroende av den.

– Min förhoppning är att vår forskning om resistens hos askar och det förädlingsarbete vi utför i samarbete med Skogforsk kommer att göra det möjligt att återställa askbestånden i drabbade områden, så att vi slipper en kaskad av utdöenden hos arterna som är beroende av detta träd, säger Michelle Cleary.

Men samtidigt tornar nya orosmoln upp sig i horisonten. Michelle Cleary berättar att en skalbagge som kallas smaragdgrön asksmalpraktbagge sprider sig västerut från Ryssland och är på väg mot Sverige. Den är hemmahörande i Östasien där den förekommer i låga tätheter och inte utgör något större problem för de inhemska askarna. Men den har oavsiktligt introducerats i USA där den har blivit en invasiv art som har gått mycket hårt åt de nordamerikanska askarna – fem av sex arter av ask är nu rödlistade. Det är framför allt skalbaggens larver som orsakar

skador. De gnager gångar under barken på träden så att vatten- och näringstransporten förstörs.

– Den europeiska asken är bara ett av många exempel på trädarter som är hotade. Och det finns flera exempel på träd som har blivit funktionellt utrotade världen över. Den amerikanska kastanjen är ett av dem. Den är också en betydelsefull nyckelart, och den har drabbats hårt av en svamp som introducerats från Ostasien, berättar Michelle Cleary.

Den globala handeln med växter och andra organismer är den främsta orsaken till problemen, menar Michelle Cleary. Insekter, svampar, virus och mikroorganismer följer med sina värdväxter när dessa flyttas runt i världen. Den globala uppvärmningen förvärrar situationen. Den gör det lättare för fripassagerare från varmare breddgrader att anpassa sig till