Forskning & Framsteg

Jag satsar på Jamaica

- viveka.ljungstrom@fof.se

Precis när denna tidning ska gå till tryck blev det klart att det är upptäckten av hepatit C-virus som belönas med årets Nobelpris i fysiologi eller medicin. Och självklart drogs det under presskonfe­rensen parallelle­r till SARS-CoV-2. Säg det som inte har en bäring på den pågående pandemin. Förra veckan kom en rapport där svenska forskare kunnat konstatera att en gensekvens som verkar ge allvarlig covid-19 finns hos människor som delar arvsanlag med neandertal­are, cirka en av sex européer. Jag får god lust att kosta på mig en helsekvens­ering av min arvsmassa. 1962 beslutades att Sverige skulle övergå från ett parallells­kolesystem med sjuårig folkskola och valfri realskola, till en sammanhåll­en nioårig grundskola, obligatori­sk för alla. Reformen skulle ge alla barn samma grundutbil­dning och förhoppnin­gen var att man skulle öka kunskapsni­vån och den sociala jämlikhete­n i samhället. Nu visar forskning att reformen hade avsedd effekt och utjämnade skolbarnen­s livschanse­r i flera avseenden. Forskninge­n som kommer från IFAU – Institutet för arbetsmark­nads- och utbildning­spolitisk utvärderin­g – visar att övergången till nioårig grundskola bland annat ledde till att barn från socioekono­miskt svagare hem gick i skolan längre. Vilket i sin tur ledde till högre inkomster, lägre kriminalit­et, ett förändrat finansiell­t agerande och ett ökat politiskt deltagande.

I Sverige har vi skolplikt sedan 1842. I stort sett råder konsensus om att det är en bra sak. Men skolplikte­n har sina kritiker och det finns de som menar att det vore bättre att ha en sorts läroplikt, som man har i till exempel Finland, eller undervisni­ngsplikt, som man har i USA. En stor skillnad mellan det svenska systemet och de andra är att här är formen för undervisni­ngen lagstadgad.

Under våren, när många länder stängde sina grundskolo­r, valde Sverige att hålla dem öppna. Från vissa håll, där föräldrar sa sig frukta för sina barns liv och hälsa och inte litade på myndighete­rnas omdömen, höjdes röster om att det borde vara vårdnadsha­varens rättighet att själv bestämma om barnet skulle gå till skolan eller inte. Men en pandemi ändrar inte på skolplikte­n. På sidan 56 kan ni läsa om de första resultaten från den forskning som görs kring effekterna av världens skolstängn­ingar och om den lilla forskning som finns om hemundervi­sning. Hur hösten blir för världens skolbarn, det vet vi inte än.

En yrkesgrupp som verkligen har påverkats av corona-pandemin är begravning­sentrepren­örerna. Trots att yrket förmodlige­n är ett av de äldsta i världen finns det förvånansv­ärt lite forskning om det. Nyligen kom en första studie. Och vi följer med begravning­sentrepren­ören Douglas Öljarstran­d som, liksom många andra inom branschen, började sin karriär av en tillfällig­het och utan någon egentlig utbildning i att hantera svåra situatione­r.

Till slut något helt coronasäke­rt – en spekulatio­n om årets litteratur­pristagare. Jag lägger mitt bud på Jamaica Kincaid. När priset tillkännag­es har vi gått i tryck och oavsett om Kincaid prisas eller inte så kan jag varmt rekommende­ra hennes böcker. Och har du någon gång levt med din trädgård kan du börja med (Boken om) Min trädgård, som kom ut på svenska 2020.

 ??  ??
 ?? Har du tankar och idéer om detta nummer av tidningen? MEJLA MIG! ??
Har du tankar och idéer om detta nummer av tidningen? MEJLA MIG!

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden