Fågelbajs förenar hav och land
Stora Karlsö är häckningsplats för stora kolonier av havsfåglar som alkornatordmule och sillgrissla. De fångar fisk, mest sill och skarpsill. På ön häckar också cirka 150 par hussvalor, vilket är oväntat eftersom de inte äter fisk, utan flygande insekter.
I en studie i Scientific reports visar svenska forskare att det är alkorna som är förutsättningen för att så många svalor kan häcka där. Deras spillning spolas ut i havet och ger näring åt en enorm mängd larver av fjädermyggor. De vuxna fjädermyggorna blir sedan mat åt hussvalorna.
De insektsätande svalorna är alltså beroende av alkorna, som i sin tur är beroende av att det finns skarpsill och sill.
Forskarnas slutsatser är baserade på isotopanalyser av kol och kväve. I en tidigare studie undersöktes isotopsammansättningen hos kväve och kol i fjädrar från unga sillgrisslor och hussvalor. Studien visar tydligt att ”man är vad man äter”.
– Kol med ett marint ursprung har en annan isotopsammansättning än kol från land. I det här fallet kunde vi visa att både sillgrisslor och hussvalor får sitt kol från havet, säger Jonas Hentati-Sundberg, vid institutionen för akvatiska resurser på Sveriges lantbruksuniversitet, och huvudförfattare till den nya studien.
– Våra nya analyser visar att fjädermyggor på Stora Karlsö får merparten av sin näring direkt från fågelspillningen.
Näringsämnena sprids över stora havsområden och man har hittat dem i bottensedimentet på 70 meters djup, en kilometer bort från ön. Det skulle kunna vara en perfekt miljö för fjädermyggor och annat liv men tyvärr råder det syrebrist vid botten. I stället bidrar näringsämnena till den lokala övergödningen. Den nya studien visar att fågelkolonierna släpper ut närmare 400 kilo kväve och 40 kilo fosfor per dag under häckningssäsongen. Det är lika mycket som Henriksdals reningsverk i Stockholm. Men fåglarna är inga miljöbovar, menar Jonas Hentati-Sundberg.
– Fåglarna tillför inga nya näringsämnen till havet, men de omfördelar dem. Det är en viktig lärdom – djur flyttar runt stora mängder näring i havsmiljön. Det här tas inte med i modeller som beräknar effekterna av övergödning.
Spillningen från havsfåglarna som häckar på Stora Karlsö gynnar indirekt insektsätande svalor, men bidrar också till lokal övergödning i Östersjön.
Så mycket vägde alla återvunna förpackningar i Sverige 2019. Det utgör 70 procent av de 1,3 miljoner ton förpackningar som kom ut på marknaden. Glasförpackningar hade högst återvinningsgrad: 93 procent, följt av PETflaskor, 84 procent, medan endast 49 procent av plastförpackningarna återvanns.