UNDERVISNING I OLIKA FORMER

Hemundervisning

De flesta länder tillåter någon form av hemundervisning där föräldrarna har ansvaret för barnets utbildning. Det varierar i vilken utsträckning föräldrarna behöver ansöka om hemundervisning, liksom vilken kontroll som sker av att barnet har lärt sig det som krävs. En del av undervisningen kan ske i andra lokaler än hemmet och ledas av pedagoger. I Sverige är hemundervisning i praktiken förbjudet.

Distansundervisning

Distansundervisning är den undervisningsform som har använts i stora delar av världen under den pågående pandemin. Formerna och stödet från skolan kan variera, men principen är att eleven tar del av undervisningen på en annan plats än i skolan.

Fjärrundervisning

Fjärrundervisning beskriver en situation när läraren befinner sig på en annan plats än eleverna. Det kan användas när det inte finns behöriga lärare inom skolans upptagningsområde.

Tillsammans med forskare i andra länder tog de snabbt fram ett frågeformulär och sökte etiska tillstånd. Nätverket består i dag av forskare från tio länder, varav sju i Europa.

En första studie, med 6 700 europeiska familjer, har skickats till en tidskrift men är ännu inte publicerad. Lisa Thorell, lektor vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska institutet, är projektledare.

– Vi har studerat skillnader mellan olika länder och även hur distansundervisningen har påverkat barn med någon form av psykisk ohälsa, säger Lisa Thorell och fortsätter:

– Vad gäller resultatet ser vi ganska mycket negativa effekter generellt. Många rapporterar att det är helt omöjligt att få det att fungera och att skolan inte stödjer dem.

Det är föräldrarna som har svarat på frågorna, som har handlat om både hur de själva upplevt situationen och hur de anser att deras barn har påverkats. Föräldrarna är i regel mer missnöjda än barnen. I Sverige är siffrorna inte lika alarmerande, vilket kan bero på att det huvudsakligen är äldre barn som tvingats studera på distans. Länderna skiljer sig också åt i hur distansundervisningen är organiserad. I Sverige och Italien har skolorna erbjudit undervisning online, i andra länder har föräldrarna fått klara sig själva.

– Skolan har mejlat föräldrarna buntar med material som de har förväntats skriva ut. Och många barn har inte fått mer än en till två timmars undervisning per dag, säger Lisa Thorell.

En slutsats som Lisa Thorell drar är att länder bör vara försiktiga med att stänga skolor då så många föräldrar och barn upplever negativa effekter.

– Jag tror att det kan få ganska stora, långsiktiga konsekvenser för relationen mellan barn och föräldrar när föräldrarna ska vara lärare också. Många barn kommer att halka efter i skolan och där finns stora socioekonomiska skillnader, säger hon.

Nästa steg blir att analysera de rekordmånga fritextsvar som lämnats in.

– De har fått svara mer i detalj och om det finns några pedagogiska saker i distansundervisningen som har fungerat bra. Utifrån de svaren hoppas vi kunna ge Skolverket tips om vad som har fungerat.

Samma erfarenhet, att många lämnade in långa fritextsvar, gjorde forskare vid Lunds universitet efter att ha samlat in svar från 860 svenska gymnasieelever. Den digitala enkäten riktades till elever vid studieförberedande program från skolor i Lund, Malmö och Stockholm. Över hälften uppgav att de var såväl mer (eller mycket mer) oroade som mer (eller mycket mer) stressade än tidigare.

Av de nästan 600 elever som svarade på fritextfrågorna beskrev 90 procent stress, oro eller ett sämre mående. En majoritet av eleverna uttryckte även ett behov av mer stöd i skolarbetet, bland annat för att strukturera och följa upp skolarbetet.

– Nu arbetar vi med en statistisk analys där vi tittar på olika grupper av ungdomar och hur de påverkas, säger Eva Hoff, forskare i psykologi vid Lunds universitet.

Också hos lärarna finns i huvudsak negativa erfarenheter av distansundervisning under pandemin. Detta enligt Lärarförbundet som i maj genomförde en enkät bland sina medlemmar. Lärarna fick bland annat bedöma om det har varit svårare att lära eleverna det de ska under pandemin. Av lärarna i gymnasiet svarade 86 procent att det har blivit svårare (alternativen var Svårare, Oförändrat, Lättare). På vuxenutbildningen var andelen som tyckte det blivit svårare ännu högre, 90 procent.

Enkätsvaren visade också på en oro hos lärarna över att undervisningen även efter pandemin kommer att bli mer digital och i högre utsträckning ske på distans, något som lärarna befarade skulle göra yrket mindre givande. Nästan nio av tio lärare i grundskolan och gymnasiet trodde att en ökad digitalisering kommer att göra det svårare att uppnå skolans sociala mål.

Även om regeringen inte har några planer på att lätta på restriktionerna för hemundervisning, så öppnar man nu upp för mer undervisning på distans. Den 1 augusti ändrades skollagen för att göra det lättare att erbjuda såväl fjärrundervisning som distansundervisning. Fjärrundervisning ska få användas av skolor som har svårt att hitta behöriga lärare eller där elevunderlaget är för litet. Fjärrundervisning är undervisning som sker digitalt i realtid.

I grundskolan ska det bli lättare att få distansundervisning på grund av medicinsk, psykisk eller social problematik. Elever på gymnasiet kan även få distansundervisning på grund av särskilda skäl. Förändringarna ska tillämpas på utbildningar som påbörjas efter den 30 juni 2021.