Välkommen mörka natt
Många människor delar erfarenheten av nyktofobi – att vara rädd för mörker. En rädsla som har tjänat oss väl eftersom vi är dåligt anpassade för ett liv utan ljus. Människor har alltid försökt hitta sätt att lysa upp mörkret. Numera har vi energisnåla LEDlampor (läs om hur LED fungerar på sidan 67) som ersätter de energislukande föregångarna. Men att de är energisnåla gör att vi lyser upp vår värld så effektivt att stora delar av jorden nu lider av ljusföroreningar. Två tredjedelar av världens befolkning kan inte längre se Vintergatan. Och i många storstadsområden syns bara de allra ljusstarkaste stjärnorna. Vi människor är ganska ensamma om att föredra ljus. Majoriteten av alla världens nästan 6 000 däggdjursarter föredrar skymning och natt. För de allra flesta djur betyder natten skydd och trygghet.
På sidan 68 intervjuar vi biologen Johan
Eklöf som under många år har studerat bland annat fladdermöss. Under sina nattliga utflykter har han kommit att förstå mörkret på ett sätt som få andra. I sin bok Mörkermanifestet skriver han om vikten av riktigt mörker, för människor, djur och växter. Han skriver om hur mörkret är helt avgörande för att djur ska våga äta och befruktning och pollinering ska ske. Det finns djur som stannar inne i sitt bo vid fullmåne och absolut inte ger sig ut när himlen glimmar av artificiellt ljus – hellre svälter de ihjäl. Och det finns djur som är helt beroende av stjärnor och måne för att kunna navigera, bland annat flyttfåglar, som flyger nattetid och då bland annat använder natthimlen som karta.
Johan Eklöf är inte först med att tala om ljusföroreningar men han skriver om det på ett mycket medryckande sätt.
Efter att ha läst boken längtar jag ut i mörkret. Det lär ta minst 30 minuter för ögonen att anpassa sig till mörker men bara en sekund att rasera mörkerseendet med ljuset från en mobilskärm eller ficklampa. För att kunna uppleva mörker på riktigt måste man lämna storstaden som med alla sina lampor spiller ljus över himlen i något som kalllas himlaglim. Det syns som en ljus kupol över ett samhälle. (Det är detta himlaglim som kan få tusentals nykläckta sköldpaddsungar på Barbados att gå inåt land när de misstar ljuset för den svaga strimman av skymningsljus vid havets horisont.)
LED-lampan belönades med Nobelpriset i fysik 2014 och självklart är det en fantastisk uppfinning som på många sätt kan sägas ha gjort mänskligheten den största nytta. Men baksidan är att den energisnåla tekniken har gjort det möjligt att lysa upp snart sagt allting.
Vi har lätt att dras med och anamma det nya, utan att riktigt tänka på konsekvenserna för alla de andra som vi delar planeten med. Årets Nobelpris i kemi belönar en uppfinning som verkligen kräver att vi alla tänker till. Med crispr-tekniken finns förmågan att förändra livet från grunden. Läs om alla årets Nobelpris på sid 21. Och läs mer om vad vi kan vänta oss från den nya gentekniken i vetenskapsjournalisten Torill Kornfeldts bok Människan i provröret som kom i våras. Den är så där bra som god populärvetenskaplig litteratur ska vara – stillar nyfikenhet och väcker längtan efter mer.
Jag hoppas att ni alla får ett gott slut på detta mycket speciella år. Så ses vi i nummer 1 då vi bland annat bjuder på en stor spaning på vetenskapsåret 2021.