Astma är tre gånger vanligare bland elitskidåkare än hos svensken i gemen. I den unika klimatkammaren vid Mittuniversitet i Östersund, undersöker Helen Hanstock hur kyla påverkar kroppen vid träning. Målet är att förebygga luftvägssjukdomar.

– Ok, du kan börja, meddelar Helen Hanstock via mikrofonen i kontrollrummet.

I labbet på andra sidan glasväggen joggar dagens testperson igång löpbandet. En klämma på fingret mäter puls och syremättnad i blodet. På kontrollskärmen går det att följa antalet avverkade kilometer. Efter en stund drar Helen Hanstock på sig en varm jacka och går in i det kyliga rummet. Det är minus 3 grader Celsius och syrehalten motsvarar den på 2 000 meters höjd. Hon håller fram ett papper med en skala från ”lätt” till ”mycket ansträngande” och försökspersonen pekar medan han springer. Än så länge går det ”ganska lätt”.

Men under kyla ökar påfrestningen på kroppen. När temperaturen i kammaren skruvas ner till minus 10 börjar luftvägarna ta skada.

– När kall, torr luft strömmar ner i lungorna torkar cellerna ut och det kan leda till små skador och inflammation, säger Helen Hanstock.

Hon är en av få forskare i världen som specialiserat sig på hur kyla påverkar kroppen under träning. I flera studier har hon undersökt vad som händer i luftvägarna hos såväl elit som motionärer när de anstränger sig i kallt klimat.

Labbet här på Vintersportcentrum beskriver hon som unikt och en förutsättning för forskningen.

– Det finns bara ett fåtal liknande anläggningar i Europa som optimerats för kyla, förklarar hon.

Området är fortfarande nytt och outforskat och frågorna är fler än svaren. Målet är att kunna ge råd till tränare och idrottsutövare om hur de kan anpassa träningen för att minimera risken för besvär som i värsta fall kan leda till astma.

Så många som 20–30 procent av alla elitskidåkare utvecklar astma under sin karriär. Det kan jämföras med knappt 10 procent av befolkningen som helhet. Studier har visat på högre

nivåer av inflammatoriska ämnen hos vintersportutövare under tävlingssäsongen jämfört med på sommaren. Men fler studier behövs innan forskarna kan slå fast mer exakt hur kylan påverkar luftvägarna, och om det är bättre med ett kort intervallpass än två timmars träning i omaxat tempo när temperaturen kryper under 10 minusgrader. En annan obesvarad fråga är hur yngre elitsatsande skidåkare påverkas jämfört med vuxna.

Ett sätt att skydda sig mot kylan är att använda någon typ av ansiktsmask. Helen Hanstock drar ut en låda och tar fram en mask som forskarna nyligen testat på labbet.

– Det är ett väldigt enkelt hjälpmedel som underutnyttjas i förhållandet till nyttan, säger hon.

En orsak till att maskerna inte används på tävlingar är att idrottsutövarna anser att det påverkar prestationsförmågan. För att fastslå om det stämmer har Helen Hanstock nyligen testat elitskidåkare som fick springa på löpbandet i 4 minuter i maxtempo med och utan mask.

Resultaten är ännu inte publicerade men pekar på att syreupptagningsförmågan minskar med lite drygt 1 procent. Effekten är större för män med stor lungkapacitet jämfört med kvinnor med mindre lungvolym.

– Att bära mask förstör inte ett träningspass, men i ett sprintlopp, där varje sekund räknas, har det så klart betydelse, säger Helen Hanstock.

Hon hoppas att ökad kunskap kan leda till nya typer av masker som anpassas för personer med olika lungkapacitet och som inte påverkar andningen. Hon planerar också fler studier för att klarlägga om maskerna kan förhindra uppkomsten av astma. En grupp hon gärna skulle vilja studera närmare är juniorer på skidgymnasier.

– Astman kommer ofta i tonåren och tvingar i värsta fall en lovande junior att lägga av om det inte fungerar med medicinering, säger hon.

Frågan om huruvida astmamedicin kan höja prestationsförmågan är omdebatterad i skidåkarkretsar. Det är dock inget som Helen Hanstock forskar på, betonar hon.

Däremot intresserar hon sig för hur kyla påverkar immunförsvaret. Före och efter testerna på löpbandet mäter hon inte bara lungkapaciteten, utan även biomarkörer för såväl inflammation som immunsvar genom blod- och urinprover.

– Vi vet att långa träningspass i kyla leder till en dipp i immunresponsen som kan göra dig mer mottaglig för infektioner. Frågan är om det också påverkar förmågan hos luftvägarna att reparera sig själva, säger hon.

En svårighet för forskarna är att det finns stora individuella skillnader mellan hur olika personer klarar kyla. Alla utvecklar inte astma, understryker Helen Hanstock. Å andra sidan visar forskningen att det inte krävs maxbelastning för att få besvär. Även vanliga motionärer eller personer som jobbar fysiskt utomhus när det är kallt kan drabbas.

Under våren 2021 planerar hon en ny studie för att undersöka hur luftvägarna påverkas hos vanliga motionärer som anstränger sig i upp till 2 timmar vid 15 minusgrader.

– Vi vill veta vad som händer i lungorna, i blodet, i immunförsvaret och generellt i kroppen. Kan vi hitta biomarkörer som visar på inflammation i luftrören? frågar hon sig.

Vilket råd ger hon då till den som tar en löp- eller skidtur när det är kallt ute?

– Det finns en risk att det uppstår små skador i luftvägarna, men för en frisk person behöver det inte betyda mer än lite hosta