Gott nytt år!
Min mamma fick ett samtal från en kusin. Han släktforskar och berättade att han hade sett en notis i en kyrkbok om att min mormor hade fått en dotter när hon var ung och ogift. Den lilla flickan stod som avliden i mässling, lite drygt ett år gammal. Min mormor sa, så vitt vi vet, aldrig ett ord om detta till någon. Hon teg om det i hela sitt drygt 90-åriga liv. Jag tvekade ett par veckor inför om jag skulle gräva i det hela. Vad hade mormor velat? Men mamma målade upp sådana hemska historier om våldtäkter och annat att jag till slut inte kunde hålla mig. Jag satte mig en kväll och googlade och hamnade på Riksarkivet. Där finns väldigt många av Sveriges många tusen husförhörslängder, födelseböcker och dödsböcker i digitaliserat format. Ett digitalt besök där rekommenderas varmt, det är mycket spännande. Och det är oerhört enkelt. Jag hittade både flickans födelse och död. Jag kunde också se att hon fått flytta hem till sin mormor medan min mormor flyttade till en ny stad. Fadern anges också i böckerna: ”Eftr erkännande.” står det i födelse- och dopboken. Han var son på gården där min mormor var piga, han var 17 år, mormor 20. Han hette Rune, flickan döptes till Runa. Jag har ju ingen aning om hur deras relation såg ut, men i fantasin har jag låtit dem vara oerhört förälskade och helt förkrossade över att inte få bilda familj. Rune verkar ha gått till sjöss enligt böckerna.
Arkiven på Riksarkivet är digitaliserade på så sätt att sidorna ur böckerna är inskannade, men inte sökbara. Man får bläddra sig fram och leta, sida upp och sida ner, och man måste hålla reda på flera olika böcker samtidigt om man hoppar mellan dem. Det är trevligt och spännande för den som inte har bråttom. Det finns redan teknik för det som kallas handwritten text recognition, HTR, alltså textigenkänning av handskriven text, men de har än så länge många brister. Men utvecklingen går nu fort framåt. Läs mer om hur forskare arbetar för att låta datorer tyda Astrid Lindgrens stenografi och handskrivna polisrapporter med hjälp av volontärer och artificiell intelligens (sid 48).
Ett nytt år står för dörren och på sidorna 24–31 blickar vi framåt för att sammanfatta en del av de nya framsteg som väntar oss under 2021. Det handlar bland annat om precisionsmedicin, små kärnkraftverk, robotar och artificiell intelligens. Och självklart handlar mycket om klimatfrågan, där uppvärmningen verkar gå mycket fortare än man hittills trott. När jag skriver det här kommer ett pressmeddelande från Europas satellitprojekt Copernicus om att hösten i Europa är den varmaste som någonsin uppmätts. En varm höst, som nu verkar övergå i en varm december. Jag har hört koltrasten sjunga. När Linné beskrev denna vackra skönsångare 1758, var den inte en fågel som sökte sig till människor, den bodde i mörka djupa skogar. Inte heller stannade den i Sverige över vintern. Men i takt med urbaniseringen har den flyttat närmare oss människor, och varma vintrar med god tillgång på till exempel rönnbär stannar många av dem kvar, bland annat i Stockholms innerstad. På sidan 32 skriver vi om fåglars många strategier för att klara vintern. Det är inte självklart att de gynnas av att slippa snö och sträng kyla.
Med hopp om att 2021 blir ett bättre år för oss alla önskar jag gott slut och gott nytt år.
Klimatarkiv
F&F har besökt labben där forskare undersöker jordens egna arkiv för att hitta svar kring vår tids klimatutmaningar. Is, mossar och fossil kan ge svar på hur klimatet sett ut genom årtusenden. Sidan 38.