Oväntad medicin bromsar tumörer
Det antidepressiva läkemedlet paroxetin har visat sig bromsa tumörer, åtminstone i en första studie på möss.
I en ny studie vid Karolinska institutet injicerades möss med mänskliga cancerceller från Ewings sarkom, en ovanlig och svårbehandlad cancerform som ger tumörer i skelett eller mjukdelar, och främst drabbar unga.
När tumörerna blivit tillräckligt stora behandlades mössen under en månad med dagliga injektioner av paroxetin – ett antidepressivt läkemedel. En kontrollgrupp möss injicerades med en overksam substans, och i slutet av perioden var deras tumörer dubbelt så stora som hos mössen som getts paroxetin.
Förklaringen stavas IGF1, ett signalämne som är viktigt för tillväxt, både hos friska celler – men särskilt hos Ewings sarkoms cancerceller. Signalämnet stimulerar celler att dela sig genom att binda till receptorer (IGF1R) på cellernas utsida.
Den antidepressiva effekten i paroxetin bygger också på interaktioner med receptorer, men en helt annan grupp än IGF1. Det forskarna nu upptäckt är att receptorerna har vissa molekylära likheter, och att paroxetin också kan blockera IGF1R. Det stänger även ned ett annat signalsystem, -arr-BS, vilket tidigare metoder misslyckats med. -arr-BS skyddar cancercellen när IGF1R blockeras.
– Tidigare försök har byggt på antikroppar och riktat in sig på den del av receptorn som sticker ut, utanför cellen. Nyckeln med paroxetin är att det går en helt annan väg, via enzymet GRK2, förklarar Leonard Girnita, docent i patologi vid Karolinska institutet och en av forskarna bakom studien publicerad i Cancer Research.
– GRK2 binder specifikt till delen av IGF1R som sticker ut på cellens insida, vilket är det eleganta med vår studie. Genom att hämma enzymet tappar receptorerna sitt fäste på cellen och bryts ned, vilket dödar cancercellerna.