Vätgas ska göra LKAB fossilfritt
Det statliga gruvbolaget LKAB ska bli fossilfritt till 2045. Vägen dit går via grön vätgas och massor av förnybar el.
Gruvbolaget LKAB är fyra på listan över de företag i Sverige som släpper ut mest koldioxid. Men nu ska den statliga gruvjätten ställa om. Under de närmaste 20 åren ska LKAB investera upp till 400 miljarder kronor för att bli koldioxidfritt. LKAB:s vd Jan Moström kallar omställningen den största i företagets 130-åriga historia.
– Det finns inget alternativ. Ska vi vara konkurrenskraftiga och lönsamma om 10–20 år måste vi ta klimatfrågan på allvar, säger han.
När hela omställningen är genomförd till år 2045 kommer gruvorna i Kiruna och Malmberget att vara mer eller mindre helautomatiserade och bryta malm på betydligt större djup än i dag. Malmen kommer sedan att krossas och anrikas i anläggningar som drivs av förnybar energi. Ur gruvavfallet kommer fosfor och sällsynta jordartsmetaller att utvinnas.
Företagets slutprodukt kommer inte längre att vara järnmalmspellets – i stället ska LKAB förädla malmen ytterligare ett steg till så kallad järnsvamp.
Steget till järnsvamp innebär att syret tas bort från malmen. Normalt görs det i masugnar med hjälp av koks och kol. LKAB ska i stället använda grön vätgas som reduktionsmedel med hjälp av teknik som utvecklas i projektet Hybrit där också ståltillverkaren SSAB och energiföretaget Vattenfall deltar.
Vätgasen ska framställas genom att spjälka vatten till syrgas och vätgas genom elektrolys med hjälp av förnybar el. Och det kommer att gå åt mycket el. Totalt behövs 55 TWh förnybar el om året när allt är på plats. Det är en tredjedel av den el som producerades totalt i Sverige 2019 och nästan tre gånger så mycket som vindkraften gav 2019.
– Vi har huvudsakligen räknat med vindkraft, men många frågor återstår. Det här kommer att påverka kraftproduktionen för hela riket, säger Jan Moström.
Miljardbelopp kommer att behöva satsas på forskning och utveckling innan den första fossilfria järnsvampen kan börja tillverkas 2027.