Därför har vi så många skyddsrum

Sverige undslapp bombanfall under andra världskriget. Ändå blev vi bland de bästa på att bygga skyddsrum – hela 65 000 sedan mellankrigstiden.

Sveriges skyddsrum rymmer sammanlagt sju miljoner människor. Peter Bennesved har i sin avhandling vid Umeå universitet gått igenom stora mängder arkivmaterial för att förstå den massiva satsningen.

Mellan år 1925 och 1935 rasade en politisk konflikt om Sveriges framtida försvar. När parterna väl kunde enas mot slutet av 1930-talet tornade andra världskriget upp sig. Denna tajming var avgörande, enligt Peter Bennesved.

– Det hade kommit nya tyska bombplan som jaktplanen aldrig skulle hinna ikapp. Man insåg att stadsmiljön i stället behövde anpassas för skydd mot bomber.

Resultatet blev en ny lag år 1940 som gjorde skyddsrum till ett krav i många nybyggnationer. Att valet föll på just skyddsrum beror även på socialdemokratins politiska dominans, då partiet traditionellt stått för pacifism. Det var en neutral och passiv lösning, utan en tydlig militaristisk aura kring sig.

När kursen för civilförsvarets utformning väl var satt höll den i sig genom de stora byggnadsprojekt som följde i och med folkhemmet, de ekonomiska rekordåren på 1950-talet och sedan miljonprogrammet. Inte förrän år 2002 tog regeringen beslutet att sluta bygga skyddsrum.

Engagemanget för att bygga skyddsrummen svalnade redan efter 1940 då Hitler tycktes mindre intresserad av att invadera Sverige. Staten fick in allt fler uppskovsbrev från de som ansvarade för nybyggnationer.

– De vädjade om att bli undantagna från kravet då det inte tycktes finnas någon mening med det.