Svårt föda barn i Sverige

Att något inte står rätt till inom svensk förlossningsvård är helt klart. Talande exempel finns från min familj och vänkrets. Alla gäller förstföderskor.

Det första exemplet är från södra Sverige. Här kunde förlossningen äga rum i Malmö, Lund eller Köpenhamn. Det borde vara en rättighet att få veta var man kommer att föda. Det ger trygghet! Värkarbetet i det här fallet blev smärtsamt och utdraget. En undersökning av en stressad läkare upplevdes som nära våldtäkt, ovänlig och brysk.

De två andra fallen är från Västsverige. I det ena gick det mycket snabbt. Här åkte paret till närmaste klinik men blev nekade inläggning och hänvisades till annat sjukhus. Blev åter nekade inläggning. Vände sig istället till akutmottagningen. Barnet föddes inom 20 minuter! I det andra fallet slutade förlossningen med akut kejsarsnitt. Det kusliga här var att den blivande mamman lämnades ensam i två timmar med instruktionen krysta inte!!

Lyckligtvis mår mammorna och barnen bra idag men de bär alla på skrämmande förlossningsminnen. Själv födde jag mina barn på en liten klinik i Afrika. Är tacksam att förlossningarna var okomplicerade och att jag inte reste hem till Sverige för att föda mina barn! på problemen med underentreprenörer.

Ansvarsfrågan måste lösas. Vad händer om ”vanliga” svenskar råkar ut för samma öde som arbetarna från Kamerun? Svenskarna kan man ju inte skicka iväg utomlands för att på så sätt bli kvitt problemen! Nej, lös problemet innan det utlöser något liknande bland våra företag.

Byggentreprenörerna måst ta sitt ansvar när det gäller sina underentreprenörer. Självklart skall man hålla sig till de regelverk som gäller i Sverige och uppfyller de inte kraven på en rättvis hantering får de förändras. Migrationsverket kan också medverka till en förbättrad handläggning när det gäller utländsk arbetskraft.

Jag ger mitt stöd till Byggnads i deras nu aktuella avtalskrav.

Angered