IDEAL GöR TJEJER SÅRBARA
Elaka koPPentarer oP KXr Pan ser Xt ¦r ett eIIektiYt s¦tt att g¸ra n§gon illa p§ n¦tet, Penar 6oIia %erne, soP PedYerkar Yid konIerensen oP n¦tPoEEing soP inleds i Porgon.
Psykologen Sofia Berne har i en kommande avhandling undersökt nätmobbing bland elever i årskurs * fyra, sex och nio i 21 olika skolor i Göteborgsområdet. Tillsammans med sin handledare Ann Frisén, på Psykologiska institutionen vid * Göteborgs universitet, har hon bland annat tittat närmare på det som handlar om utseendet. *
– Det är ett nästan outforskat område, säger hon. Vår forskning visar att det är vanligt, särskilt bland flickor, och att de elever som * var utsatta var mer missnöjda med hur de ser ut än de som inte var utsatta.
I undersökningen uppgav elever i årskurs 9 att det är effektivt att ge sig på flickors utseende om * man vill göra dem illa. En av de som deltog i undersökningen sa: ”Man säger att de är fula, att de är tjocka och sånt, och så har de inget självförtroende och tycker dåligt om sig själva.”
FLICKORNA BERÄTTADE OCKSÅ att de lägger upp bilder på sig själva på olika sociala medier för att få uppskattning.
– En av flickorna kallar det bekräftelsemani, säger Sofia Berne. Många är medvetna om att de i och med det tar en risk.
Flickor granskas och bedöms ofta efter sitt utseende och jämförs med de gällande idealen.
– De bedömer även sig själva efter den måttstocken och det gör dem väldigt sårbara. De säger att de mår dåligt av att bli utsatta för negativa kommentarer om att de är tjocka eller har fel klädstil, säger Sofia Berne.
SAMTIDIGT HAR ANDRA studier har visat att negativ kroppsuppfattning kan ge depressioner och ätstörningar. Till skillnad från vanlig mobbing kan nätmobbing pågå dygnet runt och överallt. Den utsatta kan inte vara säker på hur spridd informationen är eller vem det är som ligger bakom.
– Det kan leda till en ökad upplevelse av utsatthet och maktlöshet, menar Sofia Berne. Bilder och videoklipp verkar vara det som upplevs som mest besvärande.
KILLAR OCH TJEJER reagerar olika när de mobbas för sitt utseende på nätet. Flickorna i undersökningen
De mår dåligt av kommentarer om att de är tjocka eller har fel klädstil 62F,$ %E51E Iorskare *¸teEorgs XniYersitet
sa att de drog dig tillbaka, blev inåtvända och nedstämda. Pojkarna menade att de ignorerade det och de sa också att de skulle ta till våld mot mobbaren om de blev utsatta.
Hur många som är utsatta för nätmobbing råder det delade meningar om. Det varierar från en procent upp till 45 procent beroende på vad man lägger in i begreppet, enligt Sofia Berne. GöRAN ENGLUND, utvecklingsledare i Göteborgs kommun, får, i sitt arbete med skolor och mobbing, många samtal om just nätmobbing.
– Det tar mycket tid från skolan att reda ut, lärarna är pressade och jag ser att de har behov av hjälp, säger han. HAN ÄR DEN som tagit initiativet till morgondagens konferens och vill att skolan och forskningen här ska närma sig varandra och mötas.
– Skolor frågar ofta efter kurser och föreläsningar, säger han. Det finns mycket kunskap, men forskningen har ett hyfsat avstånd till skolan.
Englund har gjort en undersökning där 4 000 barn mellan nio och femton år fått svara på frågor om nätmobbning och om/hur de utsatts. Resultaten visar att det inte finns någon tydlig skillnad mellan mobbing på nätet och vanlig mobbing. Den som är utsatt i skolan blir också ofta utsatt på nätet. Vuxna bör därför inte enbart fokusera på nätmobbing utan ta in hela situationen för barnet. Men nätmobbningens inbyggda dokumentation kan vara ett sätt för barnet eller föräldern att visa vad som sker. GöRAN ENGLUND EFTERLYSER bättre utbildning om internet och dess användning för eleverna.
– Det bör ingå i värdegrundsarbetet och genomsyra alla ämnen. Det bör också ställas högre krav på interarenorna när de lägger upp sina sajter. Det blir ofta otydligt vem som bär ansvar när någon blir utsatt. Internet suddar ut många tidigare gränser, säger Göran Englund.