”Vi får pengar för våra brukare. Inte för att tjäna pengar.”
Marie Rydberg brinner lika mycket för valfrihet som hon är emot att friskolor skickar skattepengar till aktieägare. Efter 20 år som rektor på Montessori Casa vet hon hur man driver friskola utan vinst som drivkraft. Och hon är trött på att negligeras eller klumpas ihop med storkoncernerna i debatten. på det. Jag tycker det är en stor skillnad. Behövs inte vinstutdelning som drivkraft för att få tillräcklig mångfald i skolsystemet?
– En bra skola bygger på att det finns ett engagemang och en idé. Det betyder inte att de som har det engagemanget vill tjäna en massa pengar. Sverige är ju det enda landet tillsammans med Chile som har så generösa möjligheter att tjäna pengar på skolan. I andra länder är det väldigt tydligt att de inte får dela ut vinst, så det borde gå i Sverige också. Jag är inte alls orolig för att det inte skulle bli många som startade skolor. Vad är fördelarna med att inte vara vinstutdelande?
– För det första går pengarna tillbaka till verksamheten. Vi har inga krav uppifrån att betala ut pengar. Det är korta beslutsvägar. Jag har också märkt, när vi letar lokaler för att vi är trångbodda, att hyresvärden blir mer intresserad när man säger att man inte är vinstutdelande. De ser det som säkrare när profiten inte styr, litar mer på oss. Men vi måste naturligtvis ha en sund ekonomi och gå med vinst för att kunna investera. Vi får också säkert fler föräldrar som söker hit när de vet att vi inte är vinstutdelande, för de står inte bakom vinstutdelning. Vore det inte ekonomiskt säkrare med en kapitalstark ägare bakom er?
– Vore det så hade det som hände med John Bauer-koncernen aldrig hänt. Pratar man med dem som varit rektorer där var det väldigt bra åren när man byggde upp det. Sen, när det såldes, drogs det in på det ena efter det andra. Matematiken är ju inte svår. Köper du en skola för ett antal miljoner måste du först plocka hem de pengarna och sedan tjäna på det. Annars är det ingen idé att gå in med pengarna. På vår skola har vi byggt upp en bra buffert. När man drog ner bidragen ett år behövde vi inte säga upp folk. Vi existerade till och med innan vi fick bidrag, på grund av stort engagemang. Vilka frågor skulle ni vilja diskutera i stället för vinsten?
– Att mångfalden och valfriheten ska få finnas kvar. Genom debatten om vinstutdelning kommer det mer regleringar, instruktioner, kontroller. Vi mäter betyg, lärartäthet, behörighetsandel, i stället för att förstå att saker och ting är väldigt mycket mer komplext. Vi kom till exempel högst i GP:s jämförelse av betyg, vilket är glädjande, men för mig är det viktigt att se över tid. Nästa år kan vi halka ner, kanske för att vi tagit in fler elever med särskilda behov. Är vi en mycket sämre skola då plötsligt? Pisa-undersökningen visade på oroväckande resultat i läsförståelse, matematik och NO. Men samtidigt har vi minst självmordsbenägna tonåringar, tryggare elever än övriga OECD-länderna och de svenska eleverna är bättre rustade för yrkeslivet än andra. De är kreativa och samarbetsvilliga. Såna kvalitetsaspekter, som är betydligt svårare att mäta, vill vi lyfta fram. I höstas sade utbildningsminister Jan Björklund (FP) att de ideella skolorna är få och små. Hur reagerade du på det?
– Det är ju fel. I grundskolan drivs över 50 procent av skolorna av någon icke vinstutdelande huvudman. Sen är det mindre andel på gymnasiet, för det är mer pengar att tjäna där. Det är därför vi vill ha den här organisationen. När man gör statistik på lärartäthet och behörighet vill vi skilja på vinstutdelande skolor och ickevinstutdelande friskolor. Vad får eleverna mer av på er skola?
– Den här typen av skolor har högre lärartäthet. Elever som behöver extra åtgärder sätter vi in mer resurser för. Man kan inte jämföra skola för skola, men generellt är det så. Det är ju inte så att vinstutdelande skolor bara utarmar och ickevinstutdelade bara är bra, självklart inte. Utan det är principerna. Det finns alltid elever som behöver mer. Varje krona kan hjälpa.