Tvärtemot vad vi tror är det inte tonåringen som är dyrast i drift – och fram
Vi vill inte tänka på det, men barn kostar pengar. Mycket pengar. Mat, kläder och prylar är en självklar bit men även föräldraledigheten tär på kassan, trots generösa regler. Ungefär 100 000 barn föds i Sverige varje år och drygt 300 adopteras. För föräldrarna är det starten på en ganska rejäl pengarullning. Även om ekonomin inte är det första man tänker på, så är det bra att ha koll på vad det kostar att bli familj.
Mamman och pappan kan räkna med att barntiden fram till 18-årsdagen går på över 1,4 miljoner kronor sammanlagt. Det visar uträkningar som SEB har hjälpt oss med. Då är barn- respektive studiebidrag på över 233 000 kronor bortdraget från slutsumman. ALLRA HöGST ÄR kostnaden när barnen precis börjat skolan och är åtta år, enligt beräkningen. Alltså inte när de är tonåringar som man annars kan tro.
Jens Magnusson, privatekonom på SEB, menar att det i huvudsak beror på att så många väljer att vara hemma på deltid medan barnen är små.
– Förutom de direkta utgifterna måste man då räkna inkomstminskningen när man har föräldrapenning och deltidslön. När barnen blir större går många åter upp till heltid och därför har de större barnen totalt sett inte de högsta kostnaderna, säger han.
I vårt exempel har vi räknat ut inkomsttappet för föräldraledigheten för en person som tjänar 28 000 kronor per månad. Första året blir det störst, ca 75 000 kronor. Men barnledigheten kan bli mer eller mindre kostsam, beroende på inkomstnivå samt när och hur ledigheten tas ut. MAT, KLÄDER OCH annat nödvändigt är annars en stor utgiftspost och den ökar i takt med att barnen blir äldre. Från 15 år och uppåt är den över 40 000 kronor per år, jämfört med runt 20 000 kronor innan barnen nått skolåldern.
Att tonåringar är dyra i drift är något som blivit mer påtagligt. För 20 år sedan gick ett år i en 15-årings liv på motsvarande knappt 32 000 kronor, i dagens penningvärde. Det är ungefär 10 000 kronor mindre än idag. Siffrorna är från Konsumentverkets broschyr Koll på pengarna för 1994 och anger skäliga levnadsomkostnader. De är inte helt jämförbara men ger ändå ett hum om att tonårstiden blivit dyrare.
– Mobiltelefoner, internet och olika abonnemang anses självklara idag men var inte det för 20 år sedan, säger Jens Magnusson. Vi ser också att många fritidsaktiviteter blivit dyrare medan till exempel maten har stått still eller sjunkit något. Sedan handlar det förstås om hur mycket vi låter saker kosta och
Det här kan mat, kläder, fritid, barnomsorg, föräldraledighet m m