Visa tiggarna lite gästfrihet

Det finns problem som går att lösa och det finns problem som vi måste lära oss att leva med – i varje fall under överskådlig tid. Fattiga EU-migranter som söker arbete i Göteborg och tiggande romer är ett mänskligt och socialt problem som vi måste lära oss att leva med. Det finns ingen quick fix. Frågan är hur vi löser problemet på lång sikt och hur vi lever med det under tiden.

Köpmännen i centrala Göteborg har begärt ett möte med polisen för att få veta vilka lagar och regler som gäller.

– Våra medlemmar vet inte hur de skall förhålla sig, säger Hanna Andersson på Avenyföreningen.

Svaret är enkelt. Lagar och regler gäller lika för alla människor. Det är inget brott att tigga, frågan är prövad i Södertälje tingsrätt, det är inte ofredande eller brott mot ordningsstadgan att tigga utanför en butik och tiggarna utgör inte en fara för andra.

– Tiggarna är inte en polisiär fråga. De är en socialhuman fråga, konstaterar Lars Christensen vid Göteborgspolisen och bekräftar vad flera utredningar visat. Tiggarna ingår inte i kriminella nätverk.

– Förtjänsten är för dålig, 80 till 200 kronor om dagen.

”Våra medlemmar vet inte hur de skall förhålla sig”

Men visst är det begripligt att butiksägare tycker det är obehagligt med tiggare utanför entrén. Det är jobbigt att som shoppande kund runda en gammal människa som sitter direkt på gatan i regn och kyla. En femkrona i muggen lindrar bara lite. Det skulle vara betydligt lättare att gå in om butiksägaren visade lite göteborgsk gästfrihet. Bjud tiggaren på en stol och lite varmt kaffe från lunchrummet. Jag tror kunderna skulle förstå och uppskatta en sådan gest av medmänsklighet.

Göteborgs kommun har börjat visa gästfrihet, men det går att göra mer. Varför inte utse en av de utfattiga romska byarna i Rumänien till vänort? Kanske kan vi göra något där som vi slipper göra här. För det är i tiggarnas hemländer de grundläggande problemen, fattigdom och förtryck, måste bekämpas.

Pengar saknas inte. Enligt parlamentskandidaten Ebba Busch Thoor (KD) använde Rumänien bara 20-30 procent av 32 miljarder euro som var reserverade i EU:s socialfond för åren 2007-2013. Orsaken kan vara att varje EU-projekt kräver nationell medfinansiering, för Rumäniens del 15 procent. Men även så lite kan vara mycket för ett fattigt land som Rumänien.

Ebba Busch Thoor föreslår därför att kravet på medfinansiering slopas 2015-2019. Det är ett bra förslag. I förening med att EU-kommissionen skärper kontrollen av hur pengarna används kan det fungera.