”Jag promenerar ofta i Hjällboskogen tillsammans med min pojkvän. Vi har ingen skog i Gdansk så grönskan och stillheten är speciell.”
– Innan man lär sig språket är det svårt, men jag upptäckte att jag kan en hel del engelska. Som städerska är man ganska ensam och jag läste bara svenska en kväll i veckan eftersom jag arbetade på dagarna. Därför tog jag chansen att prata så fort någon kund var hemma, särskilt med barnen.
Samtidigt letade hon aktiviteter där hon kunde lära sig mer. Hon prövade volleyboll och kontaktade stadsmissionen, men de ville ha schemabundna volontärer.
En dag upptäckte hon något som såg ut som ett kulturhus för äldre. Flera veckor i rad passerade hon förbi utanför innan hon tog mod till sig och gick in. Efter en timmes samtal, visades hon runt av föreståndaren och hälsades välkommen som volontär.
– Ibland spelar de boule och då är det alltid någon som behöver hjälp. Personalen ordnar datakurser och en massa roliga utflykter. Ibland går jag förbi kanske en timme, tar en fika eller promenad med någon av de äldre, säger hon skrattar åt minnet när hon första gången hörde värmländska och inte förstod ett enda ord. NUMERA INFORMERAR HON andra polska tjejer om svenska språket och samhället. Hon håller föredrag och ger tips om sevärdheter i Polen, särskilt om hemstaden Gdansks vackra byggnader och historiska platser. Första gången hon promenerade
FöRVANDLAS. Agata Filinowicz njuter av en kopp kaffe på uteplatsen. Inför sommaren ska den förvandlas till en prunkande i Vasastan blev hon besviken, men nu vet hon att varje plats har sin charm och hemstaden ligger bara en timmes flygresa från Säve.
– I Göteborg finns fantastisk natur. Jag promenerar ofta i Hjällboskogen tillsammans med min pojkvän. Vi har ingen skog i Gdansk så grönskan och stillheten är speciell. Andra platser som jag gärna återvänder till är Jonsereds trädgårdar och öarna i Södra skärgården men också till Bergsjön, som är ett jättefint område.
Utsikten från bergskammen i Hjällboskogen är mäktig. Nedanför breder Göta älvdalen ut sig. Pyttesmå bilar rör sig snabbt i båda riktningarna. Långt bort i väster skymtar Masthuggskyrkan och norrut Angeredsbron. Stigen ut till branten är en avstickare från naturområdets promenadslingor och elljusspår. Kolrester och kvarglömda galler vittnar om att platsen är ett populärt grillställe.
Det har blivit dags för kaffe och hembakad jordgubbstårta på uteplatsen. Pojkvännen Andrzej sköter serveringen. Han friade för några månader sedan när de var på
”Det som är bra med att städa är att man har tid att tänka.”
besök hos hans föräldrar i Polen. Nu har allt väsentligt fallit på plats: kärleken, arbetet och bostaden. ATT VåGA SLUTA som städerska var ett stort steg. I Polen arbetade hon som assistent åt en guldsmed och tillverkade smycken av bärnsten, men arbetsmarknaden för hantverkare i Göteborg verkade kärv. Dessutom är fossil träkåda inte lika populärt som i Gdansk, som varit handelscentrum för bärnsten sedan medeltiden.
– Jag kände att jag ville arbeta med människor. Det som är bra med att städa är att man har tid att tänka. På Vuxenutbildningen kunde de inte hjälpa mig eftersom jag redan har en gymnasieutbildning. Till sist hittade jag själv en ettårig utbildning till personlig assistent på Folkhögskolan. Många var intresserade men jag lyckades bli uttagen efter en intervju.
Nu extraarbetar hon på helger, kvällar och nätter som stödassistent på sin praktikplats, som är ett gruppboende för psykiskt sjuka. Tanken är att få erfarenhet och hitta sin egen inriktning inom vården. Kanske fortsätter hon inom