Värdefull åkermark försvinner

I Sverige har jordbruksmarken minskat med en tredjedel på 60 år. Men åkermarken kommer att bli allt viktigare i framtiden och måste värnas. Det anser forskaren Elin Slätmo.

När städerna breder ut sig är det lättast att bygga på åkermark. Att det då försvinner högproduktiv jordbruksmark är knappt uppmärksammat. I glesbygden planteras samtidigt stora arealer med skog eller växer igen. – I Sverige har arealen jordbruksmark minskat varje år sedan 1950-talet. Den största delen är att man överger jordbruksmark framförallt i Norrland och i södra Sveriges skogsbygder, säger Elin Slätmo som skrivit en doktorsavhandling om frågan.

Två helt olika mekanismer ligger bakom minskningen av jordbruksarealen i Norden.

– Mina studier visar att jordbruksmark förändras framförallt av de ekonomiska förhållandena i jordbrukssektorn och svårighet att utveckla andra inkomstmöjligheter på landsbygden. NORDISKT JORDBRUK HAR SVÅRT ATT konkurrera internationellt. Dels är det en kort växtsäsong här. Dels finns det ganska starka regleringar av arbetsmiljö, miljöpåverkan och djurhållning och en hög social standard som ökar kostnaderna.

– Det är helt enkelt billigare att producera mat på andra ställen på jordklotet. Men man kan vända på det och hitta konkurrensfördelar i att svensk mat produceras under bättre förhållanden. Det skulle vi kunna lyfta fram som försäljningsargument mycket mer än vi gör.

Jordbruksmarkens användning förändras också när städerna byggs ut; åker och äng ersätts av vägar, bostäder, handels- och industriområden.

– Det här är en mindre del av minskningen av jordbruksmark men väl så allvarlig, säger Elin Slätmo.

Den allra bördigaste åkermarken finns ofta nära tätorter, eftersom stora städer globalt har utvecklats där det funnits god jordbruksmark i närheten. är att det krävs politiska beslut och politisk vilja.

På landsbygden gäller det att skapa bättre förhållanden inte bara för jordbrukssektorn utan för landsbygden som helhet.

– Det behövs möjligheter för hela familjen att få ett bra socialt sammanhang och exempelvis kunna pendla till arbete eller arbeta på distans med god tillgång till internet.

En intressant iakttagelse som Elin Slätmo gjort är att jordbruket för många jordbrukare ekonomiskt sett är på väg att bli en bisyssla.

– När det gäller jordbruksmarken nära städer så behöver både politiker och civilsamhället bli medvetna om att åkermarken är en resurs som måste vägas mot andra anspråk på marken. Jag kritiserar att man bygger på jordbruksmark utan att man har motiverat och förklarat varför. ELIN SLÄTMO HAR JÄMFÖRT MED utvecklingen i Norge, där jordbruksarealen hela tiden har ökat fram till 1999. – Där har de en annan värdering av jordbruket och av landsbygden. Man har en aktiv debatt, speciella föreningar för att skydda matjorden och till och med ett ord för bevarande av jordbruksmarken, jordvern.

Norge har en nationell målsättning att skydda jordbrukssektorn och öka produktionen över tid.

– Norrmän har sagt till mig att ni svenskar inte förstår bevarandet av jordbruksmark för ni upplevde inte kriget som vi gjorde med svält och självförsörjningsstrategier. Norge har också traditionellt en stark nationell identitet knuten till landsbygden.

Jordbruket är subventionerat, bönderna får ungefär tre gånger så hög ersättning för produktionen som i Sverige. Det är möjligt genom att Norge inte är med i EU.

Grannlandet har också en uttalad prioritering att jordbruksmarken ska bevaras så mycket som möjligt och en nationell strategi att förtäta städerna och att helst bygga på berg eller skogsmark.

I Sverige tror Elin Slätmo att stadsodlingsrörelsen kan vara en möjlighet att få igång en debatt kring jordbruksmarkens värde.

– När människor börjar odla i städer är det kopplat till att de börjar bli intresserade av var maten kommer ifrån och under vilka förhållanden den produceras, säger hon.