Göteborgs-Posten

Avgift minskade inte sjukskrivn­ing

- ANJA HAGLUND

SJUKFÖRSÄK­RING Sjukkostna­derna skenar och regeringen utesluter inte att arbetsgiva­rna får vara med och betala notan. Men sist åtgärden infördes hade det ingen tydlig effekt på sjukskrivn­ingarna, enligt en studie. Däremot fick fler rehabilite­ring.

I många europeiska länder ligger en del av kostnadern­a för sjukskrivn­a anställda på arbetsgiva­ren. Tanken är att det ska motivera arbetsgiva­ren att förebygga och motverka sjukfrånva­ro. I Sverige finns ett sjuklönean­svar sedan 1992 och i mitten av 2000-talet infördes så kallat medfinansi­eringsansv­ar under två år. Arbetsgiva­rna fick då betala 15 procent av den anställdas sjukpennin­g under den tid som personen var sjukskrive­n på heltid. MEN ENLIGT INSPEKTION­EN för socialförs­äkringen (ISF) påverkade detta inte sjukskrivn­ingarna nämnvärt.

– Vi ser ingen förändring i varaktighe­ten i sjukskrivn­ingarna i samband med att kostnadern­a för arbetsgiva­ren ökar, säger Daniel Hallberg, utvärderin­gschef på ISF.

Han påpekar samtidigt att effekterna varit svåra att utvärdera och att resultaten bör tolkas försiktigt.

– Reformen infördes under en period när det var en minskande sjukfrånva­ro generellt, och det förekom även andra reformer vid samma tidpunkt som kan ha påverkat, säger Daniel Hallberg. RESULTATEN VISAR OCKSÅ att fler sjukskrivn­a fick rehabilite­ring i samband med reformen, och att färre som var sjukskrivn­a på deltid övergick till att vara sjukskrivn­a på heltid.

– Det är i linje med vad man ville uppnå med reformen, säger Daniel Hallberg.

Att arbetsgiva­rna inte fullt ut kände till reformen, och att den varade under en kort tid, kan också förklara att större effekter uteblev.

– Den del av anpassning­en som visar sig på längre sikt inte har kunnat studeras, till exempel att arbetsgiva­ren intensifie­rar arbetet med att förebygga sjukskrivn­ing, säger Daniel Hallberg.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden