”Han gör faktiskt en ynklig figur ...”

Här i Göteborg kommer vi för evigt vara stolta över The Champ. Men 1952 var Ingemar Johansson en skam för nationen.

Den sommaren hade Ingemar Johansson just flyttat från Karl Gustavsgatan i Landala till Engdahlsgatan i Johanneberg. Han hade också vunnit tre raka SM-guld och åkte till Helsingfors som en av favoriterna till guldet – trots att han då bara var 19 år gammal.

Själv uppges han dock inte ha varit särskilt intresserad. Han hade redan ett proffskontrakt klart och OS-tävlingen var mest ett sista ”nödvändigt ont” innan den riktiga karriären kunde ta fart.

Och Johansson imponerade heller inte som vissa hade hoppats på – men lyckades ändå ta sig till final. Väl där väntade amerikanen Ed Sanders, en storväxt rackare som hade knockat samtliga motståndare i OS-turneringen.

Bäst att hålla sig undan här, tänkte Ingo.

Så svensken gjorde just det. Han trippade runt, dansade undan och höll sig utom räckhåll för den amerikanske släggan. En ädel konst i sig, och i dag hade boxningsvärlden förmodligen hyllat hans fotarbete, men på den tiden var det inget man gjorde ostraffat.

JOHANSSON VARNADES FÖR passivitet. En gång. Två gånger. Tre gånger. Johansson var diskvalificerad och buades ut.

Omgivningens dom var hård. Den svenske kommentatorn Lennart Hyland sparade inte på krutet:

”Jag måste säga, att jag skäms som svensk över att behöva se det här spektaklet. Ingemar gör inte bara en slät figur, han gör faktiskt en ynklig figur. Så dåligt ska man inte bära sig åt när man gett sig med i leken.”

Sa Hyland. Johansson var inte ens välkommen upp på prispallen och när den amerikanska flaggan hissades stod en finsk kadett med den svenska fanan ihopknölad i handen.

DEN SVENSKA OLYMPISKA kommittén bad om ursäkt – inte till Johansson, men för honom. Förnedringen var total, Johansson hade skämt ut sig och sin nation och fick ingen medalj.

Alla vet vad som hände sedan. Ingemar Johansson slog sin väg till toppen och blev en av Sveriges största idrottsmän genom tiderna. Och hans sätt att med pigga fötter undvika att bli träffad kopierades av sportens allra störste, Mohammad Ali.

Det skulle dröja 30 år innan han till slut fick sin medalj, under en ceremoni i hemstaden Göteborg.