Många ord och få siffror Arne Larsson

Ambitionerna är tydliga. Men resurserna och verkligheten sätter sina begränsningar. Och inget talar för att det kommer att bli lättare de närmaste åren. Tvärtom.

Den rödgröna minoriteten som styr Göteborg valde att presentera sin budgetmotion för 2018 på 300 kvadrat. Anledningen var att den är en del i satsningarna – biblioteksfilialen i Brunnsparken får pengar för ytterligare två års drift.

På sätt och vis är detta symboliskt för hur en budgetsatsning ser ut: den pekar ut en riktning och är i sammanhanget rätt begränsad.

Göteborgs stads totala omsättning är på drygt 31,5 miljarder kronor. De nya satsningar som görs – och som GP till viss del rapporterat om redan under förra veckan – omfattar totalt ungefär 200 miljoner kronor. Inget konstigt i det. De flesta av en kommuns utgifter är reglerade i lag och möjligheterna att kasta allt över ända från år till år finns inte. SÅ DET VI ser är summan av de rödgröna viljeinriktningarna – så långt de är möjliga att finansiera och genomföra just nu.

Det handlar bland annat om jobbsatsningar för nyanlända, ett friskare arbetsliv, mindre barngrupper i förskolan, ett första steg mot ett fossilfritt Göteborg och att stärka föreningslivet i utsatta områden.

Strävan mot att jämna ut skillnader i livsvillkor och hälsa löper som en röd tråd genom det hela, men att nå ända fram är ingen enkel resa. Förskolan är bara ett exempel på hur ambitioner krockar både med ekonomi och vad som faktiskt är möjligt att genomföra.

En fjärdedel av reformutrymmet i budgeten, 50 miljoner kronor, satsas på att minska barngrupperna. Men även om staten skjuter till det dubbla – som kommunen hoppas – kommer det krävas minst lika mycket till för att Göteborg ska nå ned till Skolverkets riktlinjer på området.

Och även om staden hade haft råd att satsa det som krävs, så skulle det ändå inte ha gett full effekt eftersom det inte går att få tag på tillräckligt med personal. Inte minst är det rekryteringsproblem i mer utsatta stadsdelar – där personalen behövs allra mest om man nu ska kunna ge alla barn lika goda förutsättningar.

För att vara en budget innehåller det dokument som presenterades i går många ord och få siffror, men i det stycke som har rubriken ekonomi finns i vart fall några viktiga ord om framtiden. Och den saknar inte det politiker kalllar utmaningar. STADEN BEFINNER SIG i ett lite knepigt läge, där det behövs stora satsningar på en rad områden – men där det knappast finns pengar och praktiska möjligheter att göra allt på en gång. Å ena sidan skulle man behöva trycka gasen i botten och bege sig framåt i full fart, men samtidigt som det finns en påtaglig risk att tappa något på vägen om man har för bråttom.

Göteborg har en uttalad ambition att växa. Rejält. Alltså behöver det byggas som aldrig förr. Det kräver ökade resurser till stadsbyggnadskontoret. Och fler människor kräver bättre infrastruktur. Samt fler förskolor och skolor – som i sin tur behöver personal som man redan i dag har svårt att hitta.

Så där skulle man kunna hålla på en stund, men jag tror ni förstår även om vi stannar där. Massor måste göras och det måste ske i takt – samtidigt som den goda konjunktur som hållit ekonomin uppe de senaste åren knappast kommer vara för evigt. DESSUTOM VISAR PROGNOSERNA att ålderssammansättningen under de närmaste åren kommer att ändras på ett för stadens kassa negativt sätt – med fler barn och äldre minskar den andel av befolkningen som betalar skatt samtidigt som trycket på skola och äldreomsorg ökar.

Slutsatsen är given: det gäller att hålla igen. Och att se över vilka kostnader som går att skära ned på – annars kommer möjligheterna att styra staden i den riktning de styrande politikerna vill att krympa ytterligare.