Kossor är ingen kommunal uppgift
GÖTEBORG HAR UNDER ett antal år gjort sig känt för bisarra kommunala och statliga skatteutgifter. Ett planerat kamelcenter i Angered fick över en miljon i bidrag och ett levande konstverk ska utsmycka Västlänken i form av en underjordisk enmansshow. Till raden av uppseendeväckande skattesatsningar sällar sig Häljeredsgård, en kommunal mjölkgård med nära hundra kor.
Göteborgs Stad äger en bondgård i Olofstorp som en familj arrenderar sedan 80-talet. Nyligen nyinvigde fastighetsnämnden i Göteborg denna mjölkgård. Inför invigningen skrev kommunen stolt: ”Hit kan du komma och ta del av Göteborgs första toppmoderna mjölkgård.”
Visningsgården har blivit uppdaterad med den senaste tekniken inom mjölkproduktion. De rödgrönrosa partierna har sett till att upprustningen av byggnaden kostat Göteborgs skattebetalare 17 miljoner kronor. Beslutet togs i politisk oenighet då Alliansen, med kommunalrådet Jonas Ransgård (M) i spetsen, ville sälja gården till arrendatorerna.
”Hela vårt samhälle är så sårbart eftersom vi saknar tillräcklig lokal matförsörjning. Med satsningar som denna arbetar vi för att skapa en matkedja lokalt, som också ska kunna vara ekologisk” kommenterar Ulf Kamne, miljöpartistiskt kommunalråd, investeringen i mjölkgården (GP 5/12 2016). MEN ARGUMENTET ATT svensk mjölkproduktion behöver Skansenverksamhet för att bevaras håller inte. Antalet mjölkgårdar som lägger ner minskar och mjölkproduktionen stiger nämligen, konstaterar Lantbrukarnas riksförbund (LRF).
De svenska mjölkbönderna har en ekonomiskt tung period bakom sig, men detta år är något av en vändning. Efterfrågan på ost, grädde och smör har gått upp radikalt, och inte bara i Sverige. Enligt 2017 års mjölkrapport från LRF får svenska mjölkbönder 38 procent mer betalt av mejerier för mjölk i dag jämfört med för ett år sedan. Priset är det högsta på nästan tio år.
Att kommunen äger gården motiverar S, V, MP och Fi bland annat med att det är angeläget att visa skolelever hur mjölkproduktion går till och öka deras förståelse för hur mat produceras. Driftskostnaden för besöksverksamheten, som kommunen står för, beräknas bli cirka 800 000 kronor per år.
Givetvis är det grundläggande att barn inser att mjölk kommer från kor men det är inte rimligt att göteborgarna ska ta notan för en kommersiell mjölkgård. Det är även viktigt att unga greppar tekniken bakom bilar men det är inget argument för att Göteborgs Stad ska äga en kommunal bilfabrik. VÄSTRA GÖTALAND ÄR ett av Sveriges ledande jordbrukslän med gott om välskötta mjölkanläggningar med ekologisk profil. Eleverna kan göra en bussutflykt till någon av dessa privata aktörer som mot betalning ordnar studiebesök.
Man kan även passa på att besöka svinuppfödare och äggproducenter som inte heller hålls under armarna av skattemedel. Hur bacon och ägg hamnar på tallriken är det också bra att den unga generationen förstår. Det hela blir ändå billigare för skattebetalarna.