Tjejer överlägsna killar i samarbete
Svenska elever är ganska duktiga på att lösa problem gemensamt, visar en färsk Pisarapport. Sverige placerar sig en bit över OECD-snittet, men med överlägset bättre resultat för tjejerna.
Kunskapstesten Pisa förknippas med matte, läsning och naturvetenskap. Men OECD, som ansvarar för Pisa, brukar också låta testa ett fjärde område. Senast fick 15-åringarna visa prov på ”gemensam problemlösning”, att i grupp lösa problem. Testet – det första i sitt slag – genomfördes 2015 men resultaten släpps först nu.
Singapore kammade hem den högsta snittpoängen (561), följt av Japan (552). Sverige fick 510 poäng vilket är över OECD-snittet och ger plats 17 av 51 rankade länder. RESULTATEN VAR TILL viss del väntade eftersom ett lands resultat i de olika delproven brukar korrelera. Samarbetsettan Singapore var bäst även i matte, läsning och naturvetenskap 2015 medan Sverige höll sig kring eller strax över OECD-snittet. De 510 poängen i samarbete är till och med något bättre än vad som kunde förväntas utifrån de övriga resultaten.
Det slående i rapporten är att tjejerna i alla länder visade bättre samarbetsförmåga
Pojkar 493 poäng, flickor 495 poäng. Skillnaden inte statistiskt signifikant.
Pojkar 481 poäng, flickor 520.
Gemensam problemlösning: Pojkar 489 poäng, flickor 531 poäng.
Resultaten i de tre förstnämnda proven offentliggjordes förra året. än killarna. Sverige sticker ut, med en poängskillnad på hela 42 poäng till tjejernas fördel. Bara Finland hade ett större gap.
Skolverkets Eva Lundgren, ansvarig för Pisa i Sverige, jämför med Pisaomgången 2012, när det fjärde testet var individuell problemlösning. I Sverige presterade killar och tjejer lika.
– När samarbets-dimensionen läggs till händer alltså något radikalt. Flickorna är överlägset bättre, säger hon. EVA LUNDGREN konstaterar att Pisa visar att tjejer världen över månar mer om relationer, är intresserade av andras åsikter och vill att andra ska lyckas. Killar, däremot, ser snarare samarbete som en metod för att själva prestera bättre. Så varför är resultatskillnaderna särskilt stora i Sverige?
– Kanske finns en självbild att Sverige är ett föregångsland vad gäller jämställdhet. Det är vi på vissa områden, men detta pekar på traditionella könsmönster. Vilka krav och förväntningar ställer vi på flickor och pojkar vad gäller social kompetens, ansvar för relationer och empati? frågar Eva Lundgren retoriskt.
Enligt gymnasieminister Anna Ekström (S) har det länge varit fokus på kunskapsresultat och likvärdighet i svensk skola, medan jämställdhet inte lyfts på samma sätt.
– Skolan arbetar fortfarande med olika jämställdhetsprojekt, separerade från undervisningen. Men som jag ser det handlar jämställdhet i skolan om hur undervisningen går till – att vi ställer höga krav på både flickor och pojkar. På det området har det nog gjorts för lite, säger hon.
Ska det bli mer fokus på jämställd undervisning måste skolan få mer resurser, fortsätter hon.
– Lagstiftningen finns redan på plats. Problemet är brist på tid och brist på kompetensutveckling, säger Ekström.