Försoningen är långt borta
Domen på livstids fängelse mot Bosniens ”bödel”, Ratko Mladic, var väntad. Men 22 år efter fredsavtalet är landet fortfarande splittrat. Sår läker långsamt på Balkan, och gamla motsättningar spökar i vardagen.
VÄRLDEN: Ratko Mladic, som ledde folkmordet på bosniska muslimer på 90-talet, dömdes i går till livstids fängelse. Såren efter kriget är långt ifrån läkta, skriver GP:s Jan Höglund.
Ratko Mladic döms för en skrämmande brottskatalog: Folkmord, förföljelse, utrotning. mord, deportation, omänsklig behandling, terror, attack på civila och tagande av gisslan. En annan påföljd än lagens strängaste straff hade varit stötande.
Särskilt för efterlevande till de tiotusentals män, kvinnor och barn som föll offer för de handlingar som Mladic beordrade och som hans underordnade utförde under kriget i Bosnien och Hercegovina mellan 1992 och 1995.
Utanför domstolen i Haag stod kvinnor med bilder på döda och saknade. På ett anslag stod att de kommer ihåg de 8 372 offren för folkmordet i Srebrenica. Applåder bröt ut när domen tillkännagavs.
Fikret Grabovica från en sammanslutning för föräldrar till barn som dödades i kriget, kommenterade:
– Domen visar att du kan inte begå brott utan att straffas.
Grabovica anklagade Mlacic för att ha avslöjat hur feg han är när han protesterade högljutt och fick lämna rättssalen.
Hajra Catic från Mödrar från Srebrenica, en grupp med överlevande som miste anhöriga i folkmordet, kallade domen ”partiell rättvisa”.
– Det är bra att det är fängelse på livstid. Det är av symbolisk betydelse. RATKO MLADIC VAR bosnienserbernas militära behälhavare. Efter belägringen av Sarajevo, med urskillningslös beskjutning av civila med artilleri, granater och prickskyttegevär, och massakrerna på omkring 8 000 muslimska män och pojkar i Srebrenica, bar han ett tungt ansvar för den blodigaste konflikten i Europa efter andra värlskriget, med öknamn som bödel och slaktare.
Först efter 16 år på flykt greps han i den serbiska byn Lazarevo, åtta mil norr om Belgrad. Han fördes till Internationella krigsförbrytartribunalen för det forna Jugoslavien i Haag i maj 2011. Därmed rönte han samma öde som den tidigare serbiske presidenten Slobodan Milosevic och den bosnienserbiske ledaren Radovan Karadzic.
Milosevic dog i cellen. Karadzic dömdes den 24 mars 2016 för folkmord i Srebrenica, krigsbrott samt brott mot mänskligheten till 40 års fängelse. En dom som har överklagats. Det väntas även Ratko Mladic göra.
Han är inte heller utan anhängare i Serbien och i Republika Srpska, den del av Bosnien och Hercegovina som domineras av bosnienserber och som hotat att utropa sin självständighet i brott mot fredsavtalet i Dayton för exakt 22 år sedan. På denna komplicerade uppgörelse vilar freden: en decentralicerad statsbildning, med två entiteter, och ett presidentråd med ett rullande ordförandeskap. UD sammanfattar:
”Även om ingen egentlig försoningsprocess med folklig förankring har tagit fart så tycks direkt etnisk diskriminering avta. Samtidigt domineras politiken av partier som utnyttjar nationalistiska stämningar och få politiker låter landets generella utveckling gå före egna nationalistiska intressen, något som blockerar viktiga reformer.” I REPUBLIKA SRPSKA sattes i går posters upp med Mladic bild och texten: ”Du är vår hjälte.” Serber i Sokolac samlades för att invänta domen. En politiker från det parti som Republika Srpskas president, Milorad Dodik, leder uppgavs vara där.
En invånare i Banja Luka ansåg, enligt Balkan Insight, att anklagelserna mot Mladic vilar på historieförfalskning.
– Han är vår hjälte. Vår general, sade Branco Tomic.
Försoning kan ta flera generationer, speciellt efter det som hände i Bosnien. Internationellt stöd och europeisk integration minskar risken för ett nytt krig på Balkan. Det kan vara enda vägen framåt.