SD i motvind vill ta tillbaka migrationsfrågan

När Sverigedemokraterna samlas för Landsdagar i Norrköping är det för första gången som ett parti som backar i opinionen. Frågan är hur partiet väljer att hantera den situationen.

På fredagen sätter Landsdagarna i gång på allvar, med tal av Mattias Karlsson, partiets gruppledare i riksdagen samt debatt om det migrationspolitiska inriktningsprogrammet.

Den kan mycket väl bli det viktigaste som avhandlas de här dagarna i Norrköping.

För det är ju migrationspolitiken som gett Sverigedemokraterna en unik position i svensk politik – och det är andra partiers ompositionering i frågan som gjort att partiet inte är fullt lika unikt längre. 2017 HAR VARIT ett mycket speciellt år för Sverigedemokraterna. Efter det att dåvarande Moderatledaren Anna Kinberg Batra, den 19 januari, berättat att hon avsåg att bryta dödläget i svensk politik och börja samtala med Sverigedemokraterna tycktes makten plötsligt vara inom räckhåll.

Ett par veckor senare när Jimmie Åkesson var på besök i Göteborg var han segerviss och kallade Moderatledarens besked det mest avgörande som hänt under hans sex år i riksdagen. I ett tal till partikamraterna sa han att SD av allt att döma skulle få ett stort inflytande efter valet.

I intervjuer veckorna efter Anna Kinberg Batras besked försäkrade Jimmie Åkesson att han var beredd att förhandla i alla frågor. Budskapet var solklart: Sverigedemokraterna såg äntligen den öppning man längtat efter och det var ett läge partiledaren inte tänkte missa.

Det har onekligen hänt en del sedan dess.

Som bekant var övriga allianspartier inte särskilt förtjusta i Anna Kinberg Batras idé och efterhand hade hon själv gett så många motstridiga besked att det ursprungliga inte längre var mycket värt och hon själv var förbrukad som partiledare.

Sedan Ulf Kristersson förklarat att han inte tänker prata med Sverigedemokraterna är partiet lika isolerat som någonsin.

Och inte nog med det. Partiet har för första gången sedan det kom in i riksdagen backat i opi- nionen – från 17,8 procent i september till 14,7 i november, i GP/ Sifos mätningar. BAKOM NEDGÅNGEN finns i huvudsak två förklaringar. Dels har fokus i den allmänna debatten flyttats från migration till integration. SD har enligt mätningar ett stort förtroende i migrationsfrågan och gynnas när debatten rör själva invandringen.

Men det är också så att flera andra partier rört sig kraftigt mot en mer restriktiv migrationspolitik. När Sverige införde gränskontroller och andra åtgärder för att minska flyktingströmmen konstaterade många i Sverigedemokraterna triumferande att de fått precis som de velat. Så var det kanske – men följden blev också att väljare som sökt sig till SD för migrationspolitiken, men egentligen tyckte att något annat parti var bättre i andra frågor, kunde tänka om.

Frågan är hur denna nya verklighet kommer att påverka debatterna på Landsdagarna. UTKASTET TILL DET nya migrationspolitiska inriktningsprogrammet antyder att partiledningen ser hårdare tag som den rätta taktiken för att locka tillbaka väljare.

För att bli svensk medborgare ska man ha kunskaper om det svenska samhället, landets historia, lagar och regler. Ingen ska kunna bli medborgare utan att ha bott i landet en längre tid ”tio år med klanderfri vandel”, ska krävas.

Programmet innehåller bland annat punkter som att tillfälliga uppehållstillstånd som omprövas regelbundet ska vara regel och att den som vill återförenas med familjemedlemmar i Sverige ska ha försörjningsplikt för dem.

Partiet vill också satsa mer på att få personer som invandrat att återvända till sina ursprungsländer.

Det är ju migrationspolitiken som gett Sverigedemokraterna en unik position i svensk politik – och det är andra partiers ompositionering i frågan som gjort att partiet inte är fullt lika unikt längre.