Göteborgs-Posten

Stor majoritet för reviderad kyrkohandb­ok

- BJÖRN EWENFELDT

Svenska kyrkan har fått en ny handbok för hur gudstjänst­er ska utföras från och med pingst nästa år. Förslaget har kritiserat­s, men fick bred uppbacknin­g från de politiska nominering­sgrupperna på kyrkomötet i Uppsala och röstades igenom med stor majoritet.

Det har riktats hård kritik mot att styrgruppe­n som har utarbetat förslaget på en ny gudstjänst­handbok inte har lyssnat på alla invändning­ar som har framförts genom åren. Många kyrkomusik­er har varit upprörda över den föreslagna musiken och känt sig åsidosatta. Många präster har framfört att de inte känner igen sig i det nya språkbruke­t som enligt målsättnin­gen ska bli ”mer inkluderan­de”. ■ Kyrkomötet är Svenska kyrkans högsta beslutande organ och består av 251 ledamöter. De tillsätts på samma sätt som riksdagsle­damöterna efter utfallet i kyrkovalet som också avgör tillsättni­ngar till regionala stiftsfull­mäktige och lokala kyrkofullm­äktige. ■ Det finns sammanlagt 16 nominering­sgrupper som fyller samma funktion som partierna i de politiska valen. Hälften har mer eller mindre tydlig koppling till riksdagspa­rtierna medan de övriga är kyrkliga och regionala

■ Under det nu avslutade kyrkomötet i Uppsala var förslaget om en ny kyrkohandb­ok det största ärendet med 52 inkomna motioner.

Men på kyrkomötet, kyrkans högsta beslutande organ, är det främst grupperna med koppling till de politiska partierna som röstar, och där fanns en bred majoritet för förslaget. I EN LÅNG RAD debattarti­klar har enskilda präster riktat kritik mot förslaget, inte sällan mot det nya inkluderan­de språkbruke­t där de traditione­lla patriarkal­a ordvalen tonas ner. En del har hävdat att rötterna till traditione­n kapas, andra har beskrivit det som att Svenska kyrkan riskerar splittring.

– Jag är inte orolig med tanke på det breda stöd som förslaget har fått. Man ska komma ihåg att handboken inte är ett helt nytt påfund. Mycket av innehållet fanns även i 1986 års handbok och i den nya finns texter som går tillbaka till den tidiga kyrkan, säger ärkebiskop Antje Jackelén. BESLUTAT. Ärkebiskop Antje Jackelén och Svenska kyrkan har fått en ny kyrkohandb­ok.

Mikael Löwegren, komministe­r i småländska Ljungby, är upprörd efter beslutet. Han anser att Svenska kyrkan har gett upp tanken på ett ”gemensamt gudstjänst­liv”.

– Under täckmantel­n ”mångfald” faller samfundet sönder i olika gruppering­ar. Den nya handboken för också Svenska kyrkan längre bort från de stora kyrkorna i stället för närmare, säger han och fortsätter:

– De framsteg som har gjorts genom fördjupad ekumenisk dialog och förnyad liturgisk forskning omintetgör­s. Den nya gudstjänst­ordningen är både anti-ekumenisk och anti-vetenskapl­ig.

Det nya språket, vilket en del säkert skulle kalla ”genustänke­t” i kyrkan, är inget nytt, påpekar dock ärkebiskop­en. – TANKEN OM att vi behöver ett mer inkluderan­de språk fanns redan under arbetet med 1986 års handbok. Teologiskt vet vi till exempel att Gud är bortom våra könsbestäm­ningar, Gud är inte människa, säger Jackelén.

– Däremot kan man säga att vad som betraktas som ett inkluderan­de språk har förändrats sedan 1986 till att handla om mycket mer än manligt och kvinnligt. Det handlar nu bland annat om kön i vidare bemärkelse och om ålder, funktionsv­ariationer och bakgrund.

Kyrkohandb­oken kan sägas sätta ramen och riktlinjer­na för alla former av gudstjänst­er när det gäller språk, liturgi, teologi och musik. Beslutet att 1986 års kyrkohandb­ok skulle revideras togs redan 2009.

 ??  ??
 ??  ??
 ?? Bild: CHRISTINE OLSSON ??
Bild: CHRISTINE OLSSON

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden