Säpo: Större risker i årets val
det. Än så länge har jag valt att inte tystna.
Men hatet begränsar henne som politiker. Ibland utövar hon självcensur.
– Mina åsikter ska man absolut kunna kritisera. Men det här är något annat. CECILIA DALMAN EEK ser inte att det är specifika politiska frågor som triggar hatarna.
– Det verkar vara extra provocerande när kvinnor är säkra på sin sak, när de vet vad de pratar om. Det är oavsett vilka politiska frågor man lyfter, säger hon.
– Det är inte bara jag som är utsatt. Och inte bara politiker. Det är kvinnor som tar plats i offentligheten.
Hon säger att det handlar om ett hårt tonläge i debatten och om män som tar sig friheter. Hon har arbetat med jämställdhetsfrågor sedan sin ungdom och upplever att klimatet har hårdnat.
– Jag kan inte se det som annat än att kvinnor inte längre accepterar att vara tysta.
Har du varit utsatt av trakasserier från någon kvinna?
– Nej. Men jag har fått brev från par. Det senaste jag fick var från ett par.
Enligt Brottsförebyggande rådets trygghetsundersökning från november 2017 uppger svenska politiker att den vanligaste förövaren är en man i åldern 45-64 år.
Cecilia Dalman Eek berättar att hon och kvinnliga kollegor då och då pratar om hot och trakasserier som de utsätts för. Hon är orolig för att de självcensurerar sig. HON SÄGER ATT de tar till säkerhetsåtgärder. Att öppenheten på sociala medier borde vara norm, men att hon nu är mer försiktig än hon någonsin trodde hon skulle vara med vad hon uttrycker på sociala medier.
– Det jag råkar ut för syftar till att stoppa dialogen. Personer tystas på ett sätt som är skadligt för demokratin.
En av fyra politiker i kommunfullmäktige i Göteborg som har svarat på GP:s enkät om hot och trakasserier uppger just att de har undvikit att lyfta en politisk fråga på grund av oro.
Cecilia Dalman Eek tror att konsekvenserna för demokratin är större än vi idag förstår. Att tonläget och debattklimatet får många att rygga.
– Det skrämmer bort människor som skulle vilja vara med och påverka olika demokratiska processer. Det är väldigt allvarligt. Jag tror tyvärr att det är ett av syftena. MEN TROTS TRAKASSERIERNA har hon aldrig övervägt att sluta som politiker.
– Aldrig någonsin. Definitivt inte. Men det finns ju gränser. Det finns ju exempel på personer som har valt att kliva av efter hatstormar. Men där har jag aldrig varit.
Politiker kan löpa en större risk att utsättas för hot och våld i årets valrörelse jämfört med 2014, enligt Säkerhetspolisen.
– Det är en hätskare debatt nu än tidigare, säger Sofia Hellqvist, pressekreterare på Säpo.
Fyra av tio politiker i kommunfullmäktige i Göteborg, som har svarat på GP:s enkät, uppger att de har utsatts för hot eller trakasserier under mandatperioden. Enligt BRÅ ökar politikernas utsatthet under valrörelsen.
I januari rapporterade TT att den dåvarande Säpochefen Anders Thornberg ansåg att risken att politiker drabbas av hot eller våld i årets val är större. Han pekade på ett hårdnat klimat med en mer polariserad och hätsk debatt som en starkt bidragande orsak till det.
Sofia Hellqvist på Säpo säger att teknikutvecklingen, med sociala medier, påverkar hotbilden.
– Det går snabbare och politikerna når fler. Under valåret ökar också politikerna sin aktivitet, säger hon.
Redan 2016 började SÄPO arbeta förebyggande inför valrörelsen.
– Vi följer vissa extremistmiljöer, som vit maktmiljön och den autonoma miljön, säger Sofia Hellqvist.
SÄPO har också gett ut en handbok om personlig säkerhet till politikerna med konkreta råd om hur de själva kan öka sin trygghet och säkerhet. ERIK NORD, POLISCHEF i Storgöteborg, ser inte att den reella osäkerheten i landet ökar, men då och då blossar känslan av otrygghet upp rejält. Han har svårt att säga om valrörelsen och politikerna är mer utsatta nu än tidigare.
– Jag tycker inte att det är värre än vid andra tillfällen. Men oron är större. Vi har ett ansvar mot alla i samhället att tygla den här oron. Allt eftersom samhället blir tryggare, rent faktiskt, har oron en tendens att skena okontrollerbart.
Men i och med närvaron på sociala medier ökar frekvensen av trakasserier. Han nämner Twitter där han menar att gränsen mellan debatt och hot ofta är hårfin.
– Jag upplever inte att den fysiska säkerheten har förändrats, men däremot ängslan hos politikerna att de blir lättare komma åt genom nätet, säger han. UPPDRAGET FÖR POLISEN under valåret är att skydda riksdags-, landstings- och kommunalvalen så att den demokratiska processen säkerställs. Polisen fokuserar just på förtroendevaldas säkerhet och trygghet, liksom inhemsk extremism, påverkansoperationer och med utsatta områden.
– I det mest skarpa läget kan vi förse politiker med livvakt, säger Erik Nord.
Polisen har kontakt med partierna för att veta när och var de planerar olika möten. Ju närmre valet, desto flexiblare blir politikernas valplanering.
– Man kan inte förvänta sig att det är polis på plats om vi inte får reda på att de håller ett möte. HAN POÄNGTERAR OCKSÅ vikten av att faktiskt anmäla incidenter direkt i stället för att samla händelserna på hög.
– Om de kommer i en stor klump hinner inte vi eller rättsväsendet med.
För att polisen ska arbeta på liknande sätt i hela landet samordnar en nationell grupp hos polisen arbetet under valrörelsen. Varje polisregion har sedan en valstab.
– Det handlar om hur informationen ska flöda, vilka insatser polisen gör, underrättelsearbete, brottsförebyggande arbete och utredningar, säger Erik Nord.
Han är inte ansvarig för valrörelsen i år, men när han har varit det tidigare har han sett problem med att polisen arbetar olika runtom i landet - och även i Västsverige.
Han berättar om när den tidigare riksdagsledamoten för Socialdemokraterna Thomas Bodström reste runt i Västra Götaland under valrörelsen.
– I en stad fanns ingen polis på plats, i en annan var det sex poliser. Det skapade osäkerhet. Det är just det man vill komma åt nu. Det är viktigt att man uppträder konsekvent, säger Erik Nord.