Engelskan breder ut sig

Engelskan tar över nya och allt större delar av våra liv. Nummer kan man mötas av personal på inrikesflyg som enbart talar engelska.

Måste man kunna engelska för att flyga till Sundsvall?

Den något märkliga frågan har följande bakgrund. Jag skulle flyga till Sundsvall i förra veckan. Det finns en direktförbindelse från Göteborg, och den sköts av bolaget Next Jet.

När vi steg ombord hälsades vi med ett Good morning av flygvärdinnan. Före avgång gick hon igenom säkerhetsdetaljerna, vilket skedde på engelska, och när jag sedan beställde kaffe och smörgås gjordes också det på engelska. Jag frågade om hon kunde svenska. Det kunde hon inte, men hon hade inte upplevt några språkproblem: ”No problem, everyone speaks English, you know”. FÖRETAGET VAR KANADENSISKT och alla som arbetade ombord var kanadensare. Broschyren i stolsfickan framför mig informerade om nödutgångar och annat på två språk, nämligen engelska och franska.

Jag satt och funderade på om jag var med om något konstigt, eller om det är så här det är.

På flygbussen till Landvetter kommer meddelandena först på svenska och sedan på engelska, och så är det även på SAS inrikesflygningar (och den engelska versionen är som regel avkortad). Men så var det inte här utan allt sköttes på engelska.

Den information man får om nödutgångar, flytvästar och annat är obligatorisk och till för att rädda liv – åtminstone i princip. Antag att du köpte medicin på ett svenskt apotek och fick en text om möjliga biverkningar på engelska. Det känns avlägset att det skulle kunna hända.

MAN KAN VÄRDERA det här på olika sätt. Man kan rycka på axlarna: folk som flyger är världsvana och klarar sig bra på engelska. Eller man kan uppröras och säga att inhemskt resande ska skötas på svenska, och de som inte kan svenska kan få en engelsk version.

Man kan också säga att den här historien illustrerar hur engelskan håller på att bli ett andraspråk i Sverige. För många svenskar är engelska verkligen ett andraspråk. Det är en del av arbetet, och man tycker att man kan (eller bör kunna) hantera olika sociala situationer såväl på engelska som på svenska. Många överskattar säkert sin förmåga, men det viktiga är hur man ser på sig själv som språkvarelse.

MEN ALLA ÄR inte lika bra på engelska. Antag att ett engelskt järnvägsbolag trafikerade sträckan Göteborg–Sundsvall och meddelade information om stationer, förseningar och annat på engelska. Det vore (väl?) väldigt konstigt.

Man kan vrida och vända på den här frågan – var engelskan kommit in i våra liv och var den (ännu) inte kommit in. Hur ser det ut om tjugo år? Ingen tror väl att engelskans inflytande kommer att minska.

När jag steg av planet, sa flygvärdinnan glatt hej då.

Jag satt och funderade på om jag var med om något konstigt, eller om det är så här det är