Fler och fler barometrar inför valet
POLITIK Under valåret duggar partisympatiundersökningarna tätt. Och de påverkar hur både väljare och partier beter sig, enligt Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap. – Partierna får en ökad benägenhet att komma med testutspel och testballonger för att bryta utvecklingen. Det är ett tecken på desperation. Den är ju på liv och död, den där riksdagsspärren.
Vilket parti skulle du rösta på om det var val idag? Den frågan väntas många svara på under valåret.
– Det är viktigt att få många och bra mätningar. I Sverige väljer vi inte regeringar utan parti, säger Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap vid GU.
Han säger att väljarbarometrarna ger viktig information till väljarna, i synnerhet för taktikröstarna.
– Många har med sig en plan b in i valrörelsen, om de tycker att ett parti behöver stöd. Det har vi sett med KD i val efter val, men också historiskt för MP och V.
Taktikröstarna är ofta unga, välutbildade, politiskt intresserade och konsumerar mycket medier och opinionsundersökningar - och de är lättrörliga.
– Yngre människor är inte lika låsta på ett parti. Men de har en stark ideologisk kompass åt höger eller vänster.
Sympatiundersökningarna kan påverka politiken partierna driver. Risken för testutspel för att bryta utvecklingen är stor, enligt Henrik Ekengren Oscarsson.
– Politikerna fäster väldigt stor tilltro till mätningarna. De ger ett ganska ängsligt och nervöst intryck när vi har frågat partirepresentanter.
Men träffar undersökningarna rätt? Enligt Henrik Ekengren Oscarsson är de svenska opinionsinstitutens valsympatiundersökningar väldigt träffsäkra.
Men SD:s stöd har ofta kommit att underskattas. En vanlig förklaring är att SD-sympatisörer inte vill uppge att de stödjer partiet. Men Henrik Ekengren Oscarsson ser något annat.
– Det är framförallt en misstroendeeffekt. Någon gång måste ju skämmigheten avta.
Samtidigt överskattas ofta MP. Enligt Johan Martinsson, universitetslektor i statsvetenskap vid GU, beror det på att väljarna gärna proklamerar att de röstar på MP. MEN ÄVEN HAN menar att svenska väljarbarometrar är relativt träffsäkra.
”Vi har goda förutsättningar med bra befolkningsregister och SCB erbjuder mycket hjälpinformation”
– Vi har goda förutsättningar med bra befolkningsregister och SCB erbjuder mycket hjälpinformation. I länder som USA är skillnaderna i befolkningen också större än i Europa, vilket gör det svårare.
Opinionsundersökningarna inför folkomröstningen om Brexit och presidentvalet i USA där Trump vann har fått kritik för att ha visat fel.
– Jag delar inte bilden av att opinionsundersökningarna var fel. De har snarare blivit mer träffsäkra idag. I slutändan fick ju Clinton fler röster, men fördelningen mellan olika delstater blev till fördel för Trump, säger Johan Martinsson. HAN ÄR DOCK kritisk till tolkningarna i media.
– Gällande Brexit blev resultatet i folkomröstningen så jämnt. Åter låg mycket på att det var så otänkbart för många, kommentatorer och journalister förmådde inte tolka undersökningarna sakligt.
De flesta instituten, som SCB och Sifo, vars väljarbarometer GP publicerar en gång i månaden, använder slumpmässigt urval (sannolikhetsurval). Men självrekryterande webbpaneler blir allt vanligare, enligt Henrik Ekengren Oscarsson.
– Det är lätt att låta sig luras. Om undersökningen beskriver att ”de speglar svenska folket” eller är ”representativ” är det ofta omskrivningar för att man inte använder sannolikhetsurval. I det långa loppet ger sannolikhetsurval en sannare bild.