Ord med känsla av gult

fick fem av landets mest upphöjda författare ett och samma brev. Författarna var Stig Claesson, Hans Alfredsson, Torbjörn Säfve, Thomas Tidholm och Marie Hermansson. I brevet fanns en förfrågan om att skriva en text om färgen gul.

Avsändare var ett nystartat företag med namnet Saldo, som bestod av två textilkonstnärer, en fotograf och en formgivare.

– Vi startade utifrån en konstnärlig diskussion, allt var mesigt och tillrättalagt i textilbranschen, berättar Stefan Fallgren som på den tiden var fotograf. Varför bara blommor och blad? Helt meningslöst när livet är så mycket större. Det måste finnas andra saker att göra mönster på.

på att designkollektivet satte upp regler som de själva skulle förhålla sig till. De kunde utgå från en frågeställning eller ett komplext problem som blev till en textil som man kunde hänga hemma på väggen.

– Målet var att hamna precis mellan konst och kommers. Vårt motto var ”Art by meter”, vem som helst skulle kunna köpa hem konst. Det roligaste var att utgå från något riktigt tråkigt, exempelvis någon form av statistik och göra det intressant med hjälp av ett formspråk som hade en X-faktor. Vi bidrog med våra idéer till ett mönster, men det skulle alltid finnas någon del i mönstret som vi inte kunde påverka. När vi knäckte koden att man kunde göra mönster på allt var det som att komma in i en godisbutik och ingen annan var där.

författarna skriva om färgen gul? Så här skrev Saldo i brevet till författarna: ”Vi vill tala till en blind om färg. Hur beskriver man en sinnesupplevelse för en människa som saknar just detta sinne? Kan man ge en blind människa ’synen’ eller ’känslan’ av färg trots att hon aldrig sett gult, orange, blått? Är det möjligt att förmedla något som ligger utanför språket?”

Saldos tanke var att trycka ett mönster i punktskrift på textil. Mönstret skulle bestå av författarnas texter om gult, och tryckas med en speciell färg som bildar relief på tyget, stor nog att läsas med fingrarna.

”Vi vill att ni med max 25 ord beskriver upplevelsen av färgen gul. Inom dessa ramar är formen fri”. damp det ner fem nyskrivna berättelser om färgen gul. Hans Alfredsson faxade sina berättelser, Stig Claesson hade skrivit sina 25 ord på skrivmaskin.

– Eftersom vi inte visste vad författarna skulle skriva, visste vi inte heller hur prickarna skulle placeras ut. Det var en faktor som vi inte kunde påverka, förklarar Stefan. Dessutom var vi tvungna att uppfinna en speciell tryckteknik för att det skulle funka praktiskt. Vi höll på i månader innan Blind kom i produktion. Det sålde inte bäst av våra tyger, men blev en bra conversation piece. Tyget innebar inte minst att seende och blinda blev jämställda i sin upplevelse.

Men vad skrev de? De är en väl bevarad hemlighet. För oss som kan se. ❖