Hon vill ta Universeum till nya höjder
NÄRINGSLIVSPROFILEN: Med ett besökarantal på mellan 500 000 och 650 000 per år har Universeums vd Carina Halvord mycket att tänka på och många åsikter att förhålla sig till. Mycket av hennes kraft läggs på att nå ungdomar och skolor – förra året kom 73 000 elever och lärare. En siffra som kan bli betydligt bättre, menar hon. ”Vi är inte alls nöjda med hur det ser ut i dag, och vi jobbar verkligen för att nå fler”.
När Carina Halvord tog över vd-stolen på Universeum var det mitt i en period av nedskärningar och uppsägningar. Nu förklarar hon varför vetenskapscentret plötsligt har råd med ett underskott på nära fyra miljoner. Du blev vd 2013, och fick börja med att skära i budgeten och säga upp personal. Hur var det?
– Samma vecka som jag tillträdde som vd fick vi besked från regionen att de skulle minska vårt bidrag. Diskussionen hade pågått länge och vi hade på känn att det skulle bli en förändring, men det klart det var tufft. Vi har väldigt snäva marginaler, och fick fundera ganska länge på vad den nya situationen skulle innebära för oss. Till slut valde vi att leja ut vissa delar av verksamheten för att få en mindre kostym. Det var en lärorik första tid som vd. Jag fick jobba med svåra frågor, samtidigt som jag var tvungen att se om medarbetarna. En del av det blev förstorat i medierna, men jag tycker att vi hanterade det bra. Har ni fortfarande snäva marginaler?
– Ja, det är den verklighet som både vi och de andra 19 vetenskapscentren i Sverige lever i. Drivkraften är inte att gå med vinst för att dela ut pengar till ägarna. Vi behöver intäkter, men vi har inga vinstkrav på oss. Får vi ett överskott återinvesterar vi det i verksamheten. Vi lade många miljoner på regnskogen 2016 för att kunna arbeta mer med artbevarande och frågor om biologisk mångfald, de kom från pengar vi sparat ihop. Förra året hade ni det största underskottet på fem år, och gick nästan 4 miljoner back. Vad beror det på?
– Det var ett planerat underskott. Vi fick det okejat från ägarstiftelsen för att kunna jobba framåt. Vad ska Universeum vara 2030? Hur kan vi bli bättre, och hur kan vi göra större nytta? Sådana frågor kräver extra medel som är svårt att ta från de dagliga resurserna. Vad har pengarna gått till?
– Vi har köpt in flera undersökningar. Bland annat har rektorer, lärare och skolledare fått berätta vad de tycker att vi gör bra och vad vi kan göra bättre. Vi vill vara en resurs för dem. Det är lätt att tro mycket kring det man gör, men nu ville vi ta in röster utifrån och se vad andra faktiskt tycker. Vi har också tagit in specialister som vänt och vridit på vårt innehåll och hjälpt oss att utveckla det. Vad tyckte skolorna då?
– De sa att det alltid är roligt och inspirerande att komma hit. Lärandet kommer in på lite andra vägar här, jämfört med i en klassrumsmiljö. Däremot kunde vi bli bättre på att också vara en resurs när eleverna inte är här. Man kan ju omöjligt åka hit varje vecka, och för skolor som ligger längre bort är det ännu svårare. Resor kostar. Nu jobbar vi med att ta fram en digital version av oss själva. Ligger stödet på regionen fortfarande på samma nivå som det sänktes till 2014?
– Ja, men alla sex vetenskapscentra i regionen har fått extra pengar från Västra Götalandsregionen för att försöka få fler elever att gå ut nian med fullständiga betyg. Tar man sig inte vidare till gymnasiet ökar risken för utanförskap, och det är förfärligt att en individ ska behöva hamna där. Samhället måste kunna ge rätt stöd under uppväxten. För vår del handlar det om att kunna erbjuda en meningsfull fritid och aktiviteter
efter skoltid, där vi kan göra riktade insatser inom olika ämnen. Men det är ju ganska dyrt att gå till Universeum. Blir det gratis för de ungdomar ni vill nå?
– Det där kan se olika ut. För vissa kostar det att komma hit, det måste det göra tills vi hittar en modell där vi inte är beroende av besökarintäkter. Det är en tröskel för vissa, och därför gör vi riktade insatser så ofta vi kan. Stödet från regionen kommer att gå till sådana insatser, men exakt hur det kommer se vet jag inte än.
– Vi har också ett pilotprojekt igång redan, som vi fått tio miljoner för från Marcus och Amalia Wallenbergs stiftelse. Där utgår vi från barnets hela livssituation. Vi har stödet till lärarna och klassbesök, men även familjeprogram och föräldrautbildning, där föräldrarna får kunskap att själv stötta sitt barn genom skolan. Hjälp till läxhjälp?
– Bland annat. Vi arbetar med Svartedalsskolan och Landamäreskolan fram till hösten 2019. Sedan följdforskas det av forskare på Göteborgs universitet, så vi kan se om vi hittat en modell som går att skala upp. Under de fyra åren som satsningen pågår har familjerna fri tillgång till Universeum, vilket inte är hållbart över tid om man skulle göra detta i större skala.
– Det är den största utmaningen i mitt jobb. Det är fantastiskt på så många sätt, men det finns också en frustration. Pengar finns ju i systemet. Ett utanförskap kostar samhället väldigt mycket mer än att jobba förebyggande. Så hur ska vi svänga om det här? För samhället skulle klara av det, det behöver inte kosta så mycket. Den frågan är inte mitt uppdrag, men jag är med i diskussionen med politiker och andra samhällsaktörer jag träffar. Hur stor andel av era besökare är skolklasser?
– Förra året hade vi 472 000 betalande besökare och 73 000 skolelever och lärare här. Vi vet att alla skolor inte kommer hit idag, och skulle gärna se något slags avtal som ger alla skolor i regionen möjlighet att använda oss som resurs. Vi är inte alls nöjda med hur det ser ut idag, och vi jobbar verkligen för att nå fler.