Öppna lärmiljöer och ständig uppkoppling skapar därför en onödig stress för alla elever.
Moderna skolor med öppna lärmiljöer och maximalt utnyttjande av den nyaste digitala tekniken är inget givet framgångsrecept för bättre inlärning. Hjärnans sätt att fungera sätter gränserna.
Vem avgör om Kvibergsskolan med öppna miljöer och surfplattor är framtidens skola? Rektor? Politiker? Tjänstemän? Svaret är – hjärnan. För läsprocessen fungerar på ett förutbestämt sätt; precis som skrivprocessen och inlärning. Och hjärnan reagerar på ett förutbestämt sätt på olika störningar. Det gäller gammal som ung, skriver Tomas Dalström, författare och journalist.
Hjärnan har vissa begränsningar. Jag ska beskriva några. Om du tänker dig ett timglas, så symboliserar den övre delen den information som kommer in hjärnan – och den nedre den som finns i långtidsminnet. Den smala kanal som förbinder de två delarna symboliserar arbetsminnet, som har en central funktion under elevernas skoldag.
Arbetsminnet har bara plats för 7 ± 2 enheter; det rymmer ett telefonnummer – men inte riktnumret. Det raderas kontinuerligt och kan bara behålla informationen en kort stund, fylls ständigt på med ny information och kan bara göra en sak i taget.
Faktum är att hjärnan alltid dras till en rörelse eller ett ljud. Det är ett nedärvt beteende som har haft avgörande betydelse för vår överlevnad som art. Det är med andra ord inte något vi kan göra oss av med hux flux. Så när du vrider på huvudet för att titta, skiftar arbetsminnets fokus från skoluppgiften till störningen. Varje gång kan det ta upp till 25 minuter att komma tillbaka mentalt till den ursprungliga arbetsuppgiften. Det är inte som att tända eller släcka en lampa; det tar alltid tid.
Störningar suger kraft
Jag skriver i min bok om hur det går till när vi läser, skriver, lär och är kreativa – med utgångspunkt från hjärnan – och när de olika processerna fungerar som bäst. Men också vad det är som gör att de inte funkar. En förklaring är olika typer av störningar.
Ibland kan du mentalt trycka bort det som stör (koncentrera dig stenhårt). Men när du gör det använder du hjärnans smartaste del – pannloben – som bland annat hanterar de högsta tankefunktionerna. Problemet är att du bara kan använda hjärnans smartaste del några timmar under en dag. Så hur smart är det?
Hjärnans kontroll- och beslutscenter (prefronatala cortex) riktar din uppmärksamhet på viktiga saker i din omgivning och väljer en relevant respons. När du växlar ofta mellan olika uppgifter (multitaskar och störs av andra), blir du sämre på att sortera bort det som inte är viktigt för att lösa skoluppgiften och du löser den sämre. Lägg till det att den här viktiga delen inte är fullt utvecklat förrän vi är 20 – 25 år. Skolelever har därför svårt att prioritera långsiktiga belöningar, som betyg, och väljer i stället kortsiktiga, som att kolla sociala medier.
Barn och ungdomar tog inte ett evolutionärt språng när IT kom. Många tror till exempel att de är bättre på att förstå det de läser på skärm och att multitaska. Men de fungerar precis på samma sätt som äldre gör. Människans kognitiva förmåga tar tusentals år att förändra. Öppna lärmiljöer och ständig uppkoppling skapar därför en onödig stress för alla elever. Och glöm det här med en likvärdig skola; de stora förlorarna är elever med koncentrationsproblem, dyslektiker, introverta och andra.
Dagens industri (2018-02-14) skriver att produktiviteten i världen har minskat sedan 2007, trots all ny teknik. Förklaringen till det är alla störningar. Forskare slår fast att multitasking kan minska produktiviteten med 40 procent på individuell nivå.
Kreativiteten har minskat
Vissa teknikföretag vill därför vara med och skapa en positiv förändring, med hjälp av forskning. Två exempel: Telenor och deras Mindfullnes-projekt och Microsoft, som i en ny stor studie konstaterar att endast en av tio är högproduktiv på grund av multitasking, öppna kontor och teknik som inte fungerar. Det kan också vara förklaringen till att kreativiteten har minskat och att antalet nystartade företag har minskat i USA under de senaste tio åren.
Slutligen några rader om att Kvibergsskolan satsar på surfplattor, som en central del av skoldagen. När jag ringde en av de forskare som har varit med och gjort den svenska delen av Pisa-undersökingen, sa han att de elever som är goda digitala läsare också är goda traditionella läsare. Och de bästa läsarna är de som läser brett – böcker, tidningar och på nätet.” På Skolverkets webbplats finns rubriken: ”Hög itanvändning i skolan och låga Pisa-resultat.”
Det finns många akademiska studier som visar på nackdelarna, men jag väljer en ny kommersiell studie. Den har genomförts av företaget Neurons Inc med kunder i bland annat Silicon Valley. De har använt hjärnskanning, ögonrörelsekamera och EEG-teknik, som registrerar vad som händer i testpersonerna hjärnor. Beställare är Postnord.
Belastar hjärnan
Den kognitiva stressen är lägre och uppmärksamheten högre på papper. Hjärnan kan därför bearbeta mer komplicerade, längre och mer detaljerade budskap på papper.
Digital reklam belastar hjärnan betydligt mer. Konsumenten blir mer splittrad och riskerar därmed att missa relevanta budskap. Det här gäller både yngre och äldre.
Innan studien genomfördes uppgav deltagarna att de var mer positiva till digital reklam, men det överensstämmer inte med hur deras hjärnor reagerade. Det finns alltså skillnader mellan vad de tror att de föredrar och hur de reagerar omedvetet. Skillnader som de är omedvetna om. Tänkvärt.
Är Kvibergsskolan en skola ”för framtiden”? Eller visar forskning och företag som vill hjälpa sina kunder – att kommunicera effektivare, minska antalet störningar och de anställdas stress – att framtiden finns någon annanstans.
Barn och ungdomar tog inte ett evolutionärt språng när IT kom Forskare slår fast att multitasking kan minska produktiviteten med 40 procent på individuell nivå