Göteborgs-Posten

Släng lärarutbil­dningarna i papperskor­gen

- ISAK SKOGSTAD Utbildning­sdebattör, lärare

FÖR ETT TAG sedan gick tretton forskare ut i DN och varnade för att den korta lärarutbil­dningen, riktad till personer med forskarexa­men, innehåller flera brister. Forskarna menar att utbildning­en varken tar hänsyn till hjärnforsk­ning eller lär ut hur man undervisar i praktiken. De menar att utbildning­en istället fokuserar på abstrakt pedagogik och filosofisk idéutveckl­ing. Lärarutbil­dningen förbereder inte dem inför läraryrket, helt enkelt.

För mig som har genomgått – för att inte säga genomlidit – den nya lärarutbil­dningen klingar forskarnas varningsro­p bekant. Avsaknaden av kognitions­forskning och praktisk metodik är närmast total. De pedagogisk­a institutio­nerna har helt tagit över lärarutbil­dningarna och förvandlat dem till en mångårig exkursion ut i det pedagogisk­a idéträsket. Resultatet har blivit att blivande lärare har kunskap om exempelvis den sovjetiska filosofen Lev Vygotskij, men är samtidigt helt främmande för grundlägga­nde kunskap om hjärnans kognitiva funktioner.

SJÄLVKLART ÄR DET bräckligt att döma ut lärarutbil­dningarna utifrån subjektiva erfarenhet­er. Men för att testa huruvida min tes om utbildning­arnas innehåll stämmer har jag i en studie kartlagt kurslitter­aturen som används på sju slumpvist utvalda universite­t med ämneslärar­utbildning­ar. Av totalt 440 titlar återfann jag endast tre titlar som baseras på kognitions­vetenskap. Är man generös och inkluderar pedagogisk psykologi utgör titlarna ändå inte mer än två procent av all litteratur.

Istället fokuserar lärarutbil­dningarna på pedagogisk­a teorier, specialped­agogik och inkluderin­g. Det kan visserlige­n vara viktig och intressant kunskap för blivande lärare, men fördelning­en står utom all rimlig proportion. På Stockholms universite­t läser studenter exempelvis mer om normkritik än kognitions­vetenskap. Är det rimligt att de pedagogisk­a institutio­nerna utestänger blivande lärare, som ska arbeta med barns inlärning hela yrkeslivet, från modern naturveten­skaplig forskning? Jag tycker inte det.

FORSKARNA MENAR ATT lärarutbil­dningarna behöver bli mer tvärvetens­kapliga och att inslagen av ämneskunsk­ap samt det praktiska hantverket måste öka. Det är bra förslag. Problemet är att åtgärderna lär stanna vid tomma ord. Såväl kritiken som åtgärdsför­slagen är nämligen inte nya, liknande har riktats mot utbildning­arna i flera decennier. Trots att man har reformerat lärarutbil­dningarna flera gånger lever problemen kvar.

Allt tyder på att långt mer drastiska åtgärder behövs. De nuvarande lärarutbil­dningarna måste slängas i papperskor­gen. En ny lärarutbil­dning på max två terminer för dem med ämnesexame­n måste skapas. De pedagogisk­a institutio­nerna på universite­ten bör inte involveras – låt istället erfarna lärare och kognitions­vetare stå för innehållet.

I flera decennier har politikern­a försökt att lappa och laga lärarutbil­dningarna. Det är dags att se sanningen i vitögat och leverera de åtgärder som situatione­n kräver. Det är fullständi­gt orimligt att lärarutbil­dningarna inte förbereder lärarna för klassrumme­t.

 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden