Han söker vraken längs Västkusten
Henrik Zedig arbetar som marinarkeolog vid Länsstyrelsen i Västra Götaland. Hans jobb är att ta hand om hela den västsvenska vrakskatten.
– Ett vrak är ett fruset ögonblick av historien. Det finns så många legender och skrönor kring dessa skepp, och vi kan få en mer nyanserad bild av sanningen, säger Henrik Zedig.
Om någon ska dra en ledning under havsytan i Västra Götaland så är det Henrik Zedigs uppgift att se till så att arbetet inte förstör något skeppsvrak. Det finns nämligen väldigt många, och ingen vet hur många man inte upptäckt än.
För Henrik så började hans fascination av människans historia tidigt. Men det var först i militären som han tog sitt första dykcertifikat. När han senare började studera arkeologi på universitetet så fanns något i den kombinationen som tilltalade honom.
– Jag har alltid varit intresserad av historia. När jag började plugga arkeologi så insåg jag att de svenska arkeologerna har inventerat hela landet, utom möjligtvis fjällvärlden, två gånger om. Man har hittat över 1,7 miljoner lämningar på land, men i vattnet har man väldigt dålig koll. ATT SEGRAREN ÄR den som dokumenterar historien är ett tämligen välkänt uttryck. Men Henrik Zedig menar att den faktiska sanningen går att upptäcka under ytan. Där finns berättelser som ingen velat berätta.
– Ett vrak är ett fruset ögonblick av historien. Det finns så många legender och skrönor om skeppsvrak, och många av dem är kopplade till ond bråd död. Det är ofta ganska hemska historier. Med hjälp av marinarkeologi kan vi ofta få fram en mer nyanserad bild av sanningen och de människor som levt och arbetat på fartygen.
– Det går att få fram mycket information som inte står i historieböckerna. Det är kanske inte så glamouröst att sänka sina skepp för att dansken kommer, vilket faktiskt har hänt. När Karl XII blivit skjuten låg stora delar av landets västkusteskader i Strömstads och Marstrands hamn. Så 1719 anfaller danskarna, och svenska flottan sänker sina egna skepp! Allt för att fartygen inte skulle hamna i fiendehänder, säger Henrik Zedig.
I VÄSTRA GÖTALAND finns inte bara en lång remsa havskust utan även Sveriges största insjö, Vänern.
– Vänern ger en helt unik möjlighet att studera skepp. I sötvatten finns nämligen inga skeppsmaskar som äter upp trästrukturer vilket gör att vi kan hitta alla möjliga typer av båtar från stenåldern fram till modern tid, säger Henrik Zedig.
Detsamma gäller för kusten längs Östersjön. Östersjön har mycket lägre salthalt än vattnet vid västkusten, vilket gör att där finns mycket äldre arkeologiska fynd.
– Östersjön hade kunnat bli ett världsarv. Det ligger så fantastiskt många vrak där som bevarats nästan intakta i många många hundra år.
Fördelen med att undersöka vrak längs Västkusten är dock att vattnet är så pass mycket klarare.
– Det finns ett vrak utanför Tanum som legat där sedan 1200-talet. Det ligger dessutom väldigt nära kusten. Det skeppet upptäckte man genom att någon skulle bygga en marina, och då flyger man över området och tar flygfoton. På dessa flygfoton kunde vi se vraket. Så klart är vattnet.
Det leder till att man mycket lättare kan undersöka vraken. Vraket i Tanum ligger till exempel på så grunt vatten att man kan snorkla runt det. Men lättillgängligheten har ett pris.
– Vissa skepp tål att läggas ut för allmänheten, men andra gör inte det. De är för ömtåliga eller viktiga. Om du bestämmer dig för att dyka på ett vrak så är det jätteviktigt att du inte tar med dig någonting därifrån, för du kan aldrig veta om den delen du tar med dig kanske är jätteviktig för oss marinarkeologer. Många av vraken är skyddade av Kulturmiljölagen och då får man enbart simma över vraket inte röra eller ta upp saker från botten.
Vad berättar ett skeppsvrak om sin tid?
– Massor! Det berättar om teknologin. Drevs det av segel, ånga eller diesel? Hur har man byggt båtarna? Vad hade man för redskap, och vart kom materialet ifrån? Lasten berättar också en hel del. Vad man sålde och handlade med, vilka som handlade. Det berättar om människorna ombord. Vad fanns det för hierarkier på båtarna? Man pratar ibland som om havet har varit ett hinder, men det har snarare förenat människor genom alla tider. Det är helt enkelt en spegling av samhället i stort.
”Man pratar ibland som om havet har varit ett hinder, men det har snarare förenat människor genom alla tider” HENRIK ZEDIG Marinarkeolog