”Dramat kring Kavanaugh har både eldat upp och skapat oro i de politiska lägren”
USA: Kommer demokraterna att vinna? Eller ska republikanerna behålla majoriteten i kongressen? Valtemperaturen stiger sedan den nye domaren Brett Kavanaugh tagit plats i Högsta Domstolen.
Mellanårsvalet hålls den 6 november. Då väljs hela representanthuset och en tredjedel av senaten i Washington. Samtidigt hålls lokala val över hela USA där delstaternas kongressplatser, många guvernörsposter och en mängd andra politiska poster också står på spel. Till det kommer folkomröstningar.
Republikanerna har majoriteten i kongressens båda hus – representanthuset och senaten – men styrkebalansen kan komma att ändras. En sittande president brukar straffas i mellanårsvalet och om det stämmer även i år kan republikanerna förlora förmågan att rösta igenom Donald Trumps förslag.
RÄDSLAN FÖR FÖRLUST i mellanårsvalet var det viktigaste skälet till att Trump och republikanerna hastade fram godkännandet av Brett Kavanuaugh till ny domare i HD. Om demokraterna vinner i november fanns risken att Kavanaugh inte skulle godkännas.
Men dramat kring Kavanaugh har både eldat upp och skapat oro i de politiska lägren. Republikanerna hoppas att kunna surfa på framgångsvågen med Kavanaugh medan demokraterna tänker utnyttja ilskan som både Kavanaugh själv, Trump och ledande republikaner skapat bland främst kvinnliga väljare.
Kavanaugh politiserade processen – som förväntas hålla sig borta från ren partipolitik – genom att anklaga demokraterna och Clintons för att bekämpa honom med hjälp av inflytelserika donatorer. Trump var inne på samma linje och anklagade miljardären George Soros och andra ekonomiska intressen för att ligga bakom och senatens republikanske ordförande Mitch McConell beskrev demonstranterna som en mobb. På ett valmöte hävdade Trump att demokraterna blivit för extrema för att regera och jämförde demonstranterna med mordbrännare.
Det har lett till upprörda känslor som jämförs med stämningen då Clarence Thomas valdes in i HD 1991 sedan Anita Hills anklagelser mot Thomas för sexuella trakasserier negligerats.
Mellanårsvalet 1992 beskrivs som ”kvinnoåret” då en rad demokratiska kvinnor, som tagit Hills parti, tog plats i kongressen. Till dem hör senatorn Dianne Feinstein som Christine Blasey Ford vände sig till för att berätta om sina erfarenheter av Brett Kavanaugh.
Författaren och presidentexperten Doris Kearns Goodwin har just utkommit med boken ”Leadership in Turbulent times” (Ledarskap i oroliga tider) och hon tror att ilska inte är vägen för demokraterna att vinna val.
– Ilskan måste förvandlas till passion, säger hon.
HÄR KOMMER OCKSÅ den förre presidenten Barack Obama in. Obama har legat lågt sedan han avgick som president men har de senaste månaderna växlat in på kampanjspåret. Han är en magnet för demokratiska kampanjpengar och har intensifierat sitt resande över USA för att stödja kandidater och för att skapa den hetta som behövs i valrörelsen. Obama drar fortfarande mycket folk till valmötena.
Obamas ton är lugn och civiliserad och han angriper inte direkt Donald Trump. Men jämförelsen blir ändå tydligt när Trump vid
sina valmöten, i vanlig stil, hånar och förolämpar motståndarna och berömmer sig själv för handelsavtal, skattesänkningar, hårdheten mot Kina och den nya vänskapliga tonen mot Nordkoreas Kim Jong un.
Men I grunden handlar mellanårsvalet till kongressen om lokala frågor i delstaterna. Kandidaterna lovar att föra sina väljares hjärtefrågor till representanthuset och senaten och att där kämpa för att de lokala frågorna inte hamnar i skymundan när de nationella intressena finns i fokus. Det innebär att de flesta förslag som röstas igenom i kongressen har en rad lokala frågor påhängda som kongressledamöter och senatorer fått med som villkor för att de skall rösta ja till den större frågan.
Ledamöterna i representanthuset måste ständigt stå på tå för att inte förlora sina väljares stöd. Deras mandatperioder är två år och de bedriver i praktiken permanenta kampanjer. Att utmana en sittande ledamot av representanthuset är svårt, det handlar framför allt om pengar för kampanjerna. Att hantera missnöje hos väljarna är viktigt för återvalet.
SENATORERNA – SOM SITTER på sexårsperioder – har säkrare sitsar. En tredjedel av senaten är uppe till omval i år enligt ett rullande system. Men omröstningen om Brett Kavanaugh kan fungera som jokern i leken. Fler demokratiska kvinnliga kandidater än någonsin finns på valsedlarna, det gäller representanthuset. Kanske blir detta kvinnornas år på samma sätt som 1992.
Opinionsmätningarna tyder på att demokraterna har en god chans att vinna majoriteten i representanthuset. I senaten ser det besvärligare ut och republikanerna har möjlighet att behålla övervikten.
TILL DEMOKRATERNAS FÖRDEL hör att fler väljare uppger att de är demokrater (47 procent) än republikaner (41 procent). Men till republikanernas fördel hör att deras väljare har högre valdeltagande än demokraternas. Mobilisering är viktigt i ett val som vanligtvis samlar färre väljare än presidentvalen. Ett problem för de etablerade är att alltfler kallar sig oberoende när de inte måste välja mellan de två dominerande partierna. Det skapar osäkerhet om vilket väg dessa oberoende går eller om de väljer att stanna hemma.
Till demokraternas fördel hör också att Donald Trumps popularitetssiffor är låga. Ett genomsnitt av alla mätningar ger honom 44 procent positiva och 53 procent negativa markeringar.
Nerverna hos båda partierna finns på ytan.