LÄNGRE MATKÖER NÄR NÖDEN VÄXER
NYHETER: Stadsmissioner larmar om att de måste växla upp matutdelningen för att stilla behovet. ”Det vi ser är en välfärd som krackelerar”, säger Lennart Forsberg, socialchef vid Göteborgs stadsmission.
LARMRAPPORT: Sveriges Stadsmissioner larmar om växande nöd med långa matköer i ny en rapport. – Vårt sätt att dela ut mat till fattiga räcker inte längre. Vi måste ta vår matutdelning till en ny nivå, säger Lennart Forsberg, socialchef vid Stadsmissionen i Göteborg.
Sex av tio av Stadsmissionens insatser under förra året riktade sig till personer som sedan länge levt på socialbidrag eller andra bidrag. Det visar årets upplaga av Fattigdomsrapporten från Ersta Sköndals Bräcke högskola som publiceras i dag.
Den baseras bland annat på rapporter från Stadsmissionens verksamheter i åtta av landets städer under åtta separata månader mellan 2015 och 2018.
– När jag berättar att nästan två tredjedelar av våra insatser är matrelaterade och delas ut till människor i Göteborg, som lever på långvarigt ekonomiskt bistånd, blir jag inte trodd då många lever i tron att våra insatser oftast går till tiggare. Människor får inte ihop det här med att man delar ut mat till göteborgare 2018. Det vi ser nu är en välfärd som krackelerar och vi måste tänka om, säger Lennart Forsberg.
MOT DEN BAKGRUNDEN letar Stadsmissionen nya vägar för gratis matutdelning av baslivsmedel. Kontakten med livsmedelskedjorna har tagits och jakten på ett matvarulager har inletts.
Åsa Vilu är biträdande socialchef vid Stadsmissionen sedan ett år tillbaka.
– Jag reagerar över volymen av människor som söker sig till oss idag, oavsett anledning, och att det är så lätt att ramla över på andra sidan, säger hon.
Så var det för Ann-Charlotte som står utan bostad sedan slutet av augusti. I dag sover hon på härbärgen och får pengar till mat och kollektivtrafik av socialtjänsten. Hon har en bakgrund som arbetslös och sjukskriven om vartannat och har flera läkarintyg på att hon behöver ett doftfritt boende på grund av allvarlig allergi. Än så länge har hon blivit nekad hjälp med bostad och är förtvivlad när hon kontaktar GP.
– Det är viktigt att människor att får veta hur det kan gå till när man blir hemlös och hur fruktansvärt det är. Jag vet inte från natt till natt var jag ska sova och det är helt galet. Jag står helt maktlös, säger hon.
”För mig är det en indikation på att vi har en del kvar att göra i välfärden” MAGNUS KARLSSON
STADSMISSIONS verksamheter i åtta av Sveriges städer har under senaste året i genomsnitt utfört drygt 27 000 insatser per månad. Detta till personer som delas in i fyra grupper av ekonomiskt utsatta människor: De som under lång tid gått på försörjningsstöd, de som hamnat mellan stolarna, EU-medborgare utan ekonomiska medel och de som lever helt utanför systemet som papperslösa.
Pensionärer och ensamstående föräldrar med låga inkomster och personer med psykisk ohälsa är grupper som i allt högre grad inte klarar sin tillvaro genom samhällets offentliga insatser.
Så här skrev regeringen bland annat förra året om tillståndet i landet i en rapport till FN om inom ramen för hållbar utveckling, Agenda 2030.
”Absolut fattigdom finns inte i Sverige idag. I den meningen är fattigdomen avskaffad, men stora ekonomiska skillnader finns i samhället.”
Magnus Karlsson, professor och forskare i socialt arbete vid Ersta Sköndals Bräcke högskola anser att regeringens presentation av den svenska fattigdomen rimmar dåligt med verkligheten.
– Att personer som redan har ekonomiskt bistånd från samhället ändå måste gå till Stadsmissionen för att få mat handlar om något annat än bara inkomstskillnader och är för mig en indikation på att vi har en del kvar att göra i välfärden. Vad vi ser här är ett uttryck för ren fattigdom, säger han.